FILMHISTORIA. Utställningen i Trelleborg har en närvaro, ett tilltal till publiken som skapar kontakt med Troells passionerade, lekfulla, fantasifulla, poetiska filmarbete i uttryck och mångfald, skriver Ingela Brovik.
POSITIONERING. “Feminismen har vunnit slaget men vi har förlorat framtiden. För det finns inget politiskt kvar i den här rörelsen längre. Allting handlar om kända profilers positionering mot varandra”, skriver Amra Bajric.
ROMAN. Trots allt är läsningen av Rushdies senaste roman Quichotte lite som att spisa en måltid där det mesta består av bilder, eller bilder av bilder, av maten. Det är inte enbart tillfredsställande, skriver Nette Wermeld Enström.
ROMAN. Akwaeke Emezi är en icke-binär amerikansk-nigeriansk författare som skriver om sina egna erfarenheter. “Hen gör det till stor litteratur. Sötvatten går på djupet, författaren väjer inte för någon grymhet. Insiktsfullt, oemotståndligt levande och blodigt vackert,” skriver Camilla Carnmo.
FILMFESTIVAL. Barn-och ungdomsfilmfestivalen Buff i Malmö är en av Sveriges största nationella filmfestivaler i sitt slag. Ingela Brovik rapporterar om årets upplaga, som på grund av pandemin inte var sig riktigt lik även om det visades många fina filmer.
OJÄMLIKT. Många covidpatienter dog därför att de fick morfin i stället för syrgas och näringsdropp. De sjuka äldre ställdes inte inför valet att få en livräddande behandling, utan ordinerades palliativ vård. Utan att ens få en individuell bedömning. Detta skedde i Sverige våren 2020.
KONST. “Alla vet att den vars huvudmål är att uppleva en konstutställning bör välja en annan dag än vernissagedagen för att gå till galleriet. Men har inte konst som begivenhet i sig kanske ett annat, djupare syfte som är minst lika viktigt?” Ida Thunström reflekterar över gemenskapen kring konsten.
PROSA. ”Tjeckiens första flyktingroman” är mindre intressant som litteratur betraktad, även om den onekligen är relevant som debattinlägg, anser Anna Remmets.
LÅNEKARUSELLEN. “Staten är ingen motkraft till denna ansvarslöshet, tvärtom hör de flesta stater till de aktörer som gjort sig mest beroende av billiga lån. Staten och kapitalet sitter som vanligt i samma båt”, skriver Mattias Svensson.
