
DEMOKRATI. Så länge det finns politik kommer det att finnas lobbying. Samtidigt finns det gott om möjligheter att framtidens demokratiska processer kan bli mer öppna, involverande och medskapande. Därför är det viktigt att de moderna politiska partierna hänger med i utvecklingen istället för att bromsa den, menar Vladan Lausevic.
Journalisten Annie Reuterskiöld avslöjande artikel “Så blev lobbyisternas agenda Sabunis politik” i Svenska Dagbladet har blivit en snackis. I den framgår bland annat att Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har drivit frågan om vägarnas elektrifiering som resultat av lobby från Scania. Det finns mycket som kan och bör diskuteras i samband med detta, inte minst med tanke på att begreppet lobbying har negativ klang i både svenskan som i andra språk.
Att lobby ofta ses som något negativt i Europa är bland annat kopplat till de senaste årens utveckling i Bryssel. Lissabonfördraget som från 2009 fungerar som grundbulten i den europeiska konstitutionalismen har bland annat inneburit ökad makt och ställning för Europaparlamentet. I sin tur har det inneburit ökad och mer intensiv lobbyverksamhet från olika aktörer i Europas huvudstad.
I boken Lobbymakt i EU. Om lobbyister, särintressen och dolda avsikter beskriver författarna Olle Nygårds och Minal Parekh Nygårds Bryssels cyniska och opportunistiska verklighet. En situation som påminner om den i Washington där mäktiga bolag, tankesmedjor och intressenätverk använder sig av olika metoder för att få igenom sina intressen. Processer som också sker genom tveksamma handlingar i relation till EU:s tjänstemannaetik och föreskrifter, där till och med EU-kommissionärer ”går att köpa”.
Författarna menar samtidigt att lobbying förekommer i ett brett spektra. Såväl Greenpeace och Rädda Barnen som Volvo och Nestlé ägnar sig åt det. Med tanke på att demokratin i grund och botten handlar om fria samtalsprocesser kan man därmed ställa frågan när lobbying är ok respektive inte ok?
Ett svar vore att det är ok så länge processerna är öppna och transparenta samt kan anses bekräfta eller gå i linje med den allmänna opinionen. Det är i praktiken lättare sagt än gjort i en värld präglad av stora summor pengar, privata intressen som presenteras som kollektiva, och där även institutioner som Olaf, EU:s bedrägeribekämpningsbyrå, har präglats av skandaler.
Utöver detta finns det mängder med andra problem som dagligen gör demokratin haltande. Tittar man på den svenska Demokratiutredningen från 2014–16 handlar det bland annat om att partiernas finansiering genom partistödet från statens budget försvårar för medlemmarna att påverka partiernas utveckling. Saken är helt enkelt den att partierna, även de som presenterar sig som idéburna, därmed blir mindre beroende av sina medlemmar och lättare kan dras in i opportunism.
Partierna har blivit statens röster i samhället istället för att vara samhällets röster i staten
En sak som torde vara säker är att så länge det finns partier och politik så kommer det att finnas någon form av lobby. Men möjligheter till förändring och förbättring finns alltid. Exempelvis vore det för demokratin välgörande om riksdagspartierna etablerade egna ”policylaboratorier” eller tankesmedjor. Det skulle gynna den demokratiska utvecklingen både internt i partierna och externt i samhället. Partiernas medlemmar skulle kunna involveras mer i själva idéskapandet och i processer att ta förslag som måste bedömas och röstas fram av medlemmarna. Det kunde också innebära att individer och organisationer utifrån får lämna in förslag till partierna. På det sättet kan förslagen analyseras och ”labbas” innan medlemmarna slutligen röstar för eller mot förslaget.
Policylabb vore alltså ett sätt att underlätta för mer medskapande demokratiska processer inom partierna. Den Irlandsbaserade politologen Peter Mair skrev en gång att problemet för demokratin sedan kalla krigets slut är att partierna har blivit statens röster i samhället istället för att vara samhällets röster i staten. Att partierna blir mer öppna, både internt och i sin formella presentation, skulle gynna demokratin.

vladan.lausevic@opulens.se



