Om jag inte visste bättre hade jag kunnat tro att vi alla är fullständigt galna. Men där är vi inte än. Samtidens prövningar må framstå som oövervinnerliga men är blott temporära svackor i den mänskliga färden mot framtiden.
ESSÄ. Med utgångspunkt i en dikt av Gunnar Ekelöf, om hur människan är sammansatt av olika mindre enheter, reflekterar Johan Frostegård över vad mer som kan vara en del av oss. Till exempel AI och memer.
TRÖST. ”Jag tycker det är storslaget att orden hjälper oss att förstå vad själen och hjärtat brottas med. Det kan aldrig sorteras i fint och fult skrivande eller läsande,” skriver Cecilia Persson i en text om vårt behov av tröst.
KOGNITION. Gunnar Lundin reflekterar i aforistisk form över livets kognitiva processer.
BLICKEN. Ögonen är mycket riktigt själens spegel, för tittar vi på någons ögon tolkar vi ganska omgående i vilken sinnesstämning personen är, skriver Katrine Hamori.
FÖRORTEN. “Kanske identitetspolitikens skevheter har gjort att vi blundar för att vi lever i politiska och samhällsliga bubblor ,” skriver Erik Cardelús.
FRIHET. “Poeter idag bör nog undvika att hallucinera bort den mänskliga kroppen och i stället fokusera på den mänskliga analoga tillvaron,” skriver Ulf Cronquist.
JUBILEUM. Gussy Löwenhielm firar 15 år som komiker och fyra år med sina Fredsdruvor så han har därför skrivit en text med anledning av detta. Den handlar bland annat om att åldras.
TROFÉJAKT. “Och liksom varje människa har ett enda liv, har varje björn ett enda liv. Är det då rimligt att svenska björnjägare – för sitt höga nöjes skull – tillåts beröva individer deras enda liv?” Emil Siekkinen ifrågasätter behovet av den svenska björnjakten.
