Dela:

Bläddra per

Allt av Andreas Engstrom

Populärmusik? Nej. Populärkultur? Ja.

ALTERNATIV. ”Berlin har och har haft sina alternativscener. Det intressanta är hur dessa – pop eller konst – kan sugas upp och bli till i det närmaste institutioner men samtidigt behålla sin alternativa prägel och attraktionskraft”, skriver Andreas Engström.

Punken och inrättandet i hyllningskören

NOSTALGI. ”Men de kritiska och samhällsanalytiska ansatserna övergår snart i det som man kan förvänta sig när svensk punk ska skildras: det konstanta Upprättandet. Det finns flera generationer av kulturjournalister som ser som sin främsta uppgift att ‘brinna’ för punken”, skriver Andreas Engström.

Sökandet efter världskulturen

VÄRLDSKULTUR. ”Möjligen var det här som vi på allvar kunde möta en framtida världskultur, där de medverkande med djupa insikter och kompetenser i sina respektive konstformer skapat ett verk  som skulle kunna passa in i en mängd sammanhang”, skriver Andreas Engström.

Avantgardistiska känslostormar

UTTRYCK. ”Den musikaliska effektanvändningen och även repertoaren är i mångt och mycket densamma. Den modernistiska musiken har under snart ett halvsekel fungerat som populärkulturens emotionella triggerpoints”, skriver Andreas Engström.

Flera nyanser av punk

DIY. ”Men framför allt bryter den mot de estetiska konventionerna samtidigt som dessa ombyggda vardagsprylar innebär ett sätt att om, än i konsertform, estetisera vardagen och därigenom ta kontroll och erbjuda ett alternativ till en genomkommersialiserad tillvaro”, skriver Andreas Engström.

Bordets yta och lokalhyran bildar ramarna för konsten

KONSEKVENT. ”Under finissaget som gick under namnet ’Fuck Gentrification’ realiserade Acquaviva en version av Isous femte symfoni. Det punkiga utropet återklingar i den gör-det-självattityd som är såväl Isidore Isous som La Plaque Tournante”, skriver Andreas Engström.

Resande i den postdigitala tiden

TEMPORALITET. ”För några år sedan talade man om inträdet i den postdigitala eran. När det digitala blivit så närvarande i våra liv att vi intresserar oss för det humana, den unika upplevelsen, det icke-digitala. Här möts konsten och resandet”, skriver Andreas Engström.