Helgessän: Rebusen Joseph Conrad
LITTERATUR. Daidalos förlag har i år på svenska givit ut Gryningsvakten. Joseph Conrad i en global värld av Maya Jasanoff. Carsten Palmer Schale vill också blåsa liv i den polsk-brittiska sjömannen och författaren.
Webben bär inte hela skulden
DAGSTIDNINGSKRISEN. “Det är dock inte så enkelt att om nätupplagorna lades ned så skulle intäkter och kvalité skjuta i höjden. Webbsatsningarna är knappast hela förklaringen”, skriver Stefan Bergmark apropå en ny bok om journalistikens framtida utmaningar.
Glasklart om Kina
SUPERMAKTER. Jämte Ryssland är Kina den supermakt som vi alla måste ha ett öga på och förhålla oss till, och det intresset väcker verkligen Ingemar Ottosson i denna pedagogiskt glasklara bok, skriver Jesper Nordström.
Helgessän: Själavård under läslampan
ATT LÄSA. Läsning är en ömklig frihet när den förklätt sig till eskapism. Ömklig men inte sällan välbehövlig. Läsning som frigörelsehandling är ögonblicket då man låter sig ledas utan att man vet vad som väntar på nästa sida. Vilka vyer träder då inte fram för oss, vilka andra (läs)vägar öppnas inte? skriver Robert Myhreld.
Mina Loy — en feministisk pionjär och poet
FÖREGÅNGARE. Mina Loy var en framstående lyriker och feministisk föregångare under 1900-talets första årtionden men föll i glömska. På senare år har hon återupptäckts. Under 2000-talet har hon både besjungits av Billy Corgan från rockgruppen The Smashing Pumpkins och givits ut på svenska. Clemens Altgård tecknar här ett porträtt av henne.
Kanske dags att avskaffa mobiltelefonen
KÅSERI. Igår skrev Mikael Henrik Myrtin om de vardagsbekymmer som kan uppstå om man år 2019 inte har en mobiltelefon. Ivo Holmqvist vänder på myntet.
Ett verk som värker
FLERDIMENSIONELLT. “Jag talar om värk då jag anser att all emancipation – både den fysiska och psykiska – är i olika grader smärtsam”, skriver Melker Garay.
Anteckningar om den vilsna 1900-talseuropén
“Hans anteckningar blir till estetiskt avancerade formuleringar av den gåta som den splittrade och vilsna 1900-talseuropén utgör när vi tittar i backspegeln och försöker förstå vår egen historia.” Clemens Altgård skriver om den portugisiske författaren Fernando Pessoa som blev internationellt känd först långt efter sin död.
Helgessän: Tantras vandring västerut
EXPROPRIERING. “Spänningen i gränssnittet mellan religion och sex, plus kultens exklusivitet och hemlighetsmakeri gjorde att tantra blev i särklass intressant för skönlitterära skildringar.” Elena Dahl berättar om hur importen av tantra i vår del av världen påverkat nya religioner, magiska system, hälso- och sexläror liksom sekulära narrativ.