BALANS. Vi borde prata mer om vad som ger energi, och vad vi längtar efter som människor, för att verkligen känna oss som människor. Själv kan jag mest bara tänka: hav, kramar, katter och ett utvidgat antifascistiskt nätverk i Gävle. Stillhet och direkta aktioner i en bra balans, skriver Anna Jörgensdotter.
FÖRSTÅELSE. Vad jag saknar är en uttalad förståelse för att det är just det där trista och tidsödande arbetet som är viktigt för en fungerande demokrati. Att saker tar tid är en garant för att beslut inte fattas på lösa boliner och i affekt, skriver Myra Åhbeck Öhrman.
EUROVISION. Evenemang som Eurovision är små men viktiga pusselbitar för att främja en utveckling där människor och institutioner binds samman över gränserna vilket underlättar hanteringen av olika globala problem, menar Vladan Lausevic.
SYMBOL. Branden i Notre Dame har engagerat människor, inte enbart i Frankrike. Sofia Nerbrand skriver om katedralens symbolvärde men också hur olika grupper i dagens globaliserade värld måste lära sig att leva tillsammans.
FRIHET. Rättsstaten och likhet inför lagen är omistliga för varje samhälle som aspirerar på att vara rimligt fria och demokratiska. Det är i normalfallet just lagen som, även om den inte är perfekt, ändå skapar fungerande och rimligt fria samhällen. Det måste få skava och glappa ibland.
BILDNING. Kasta inte bort de feministiska föregångarnas arbete till förmån för ännu en känslobaserad insta-story. Att bilda dig är det mest feministiska du någonsin kommer att göra, skriver Myra Åhbeck Öhrman.
PEDAGOGIK. Makten vill, med disciplin och straff som redskap, infoga viss sorts kunskap och utesluta annan, skriver Anna Jörgensdotter apropå Jan Björklunds förslag om ordningsbetyg.
ATT TALA. Att våga prata om det kan vara första steget att inte längre acceptera sakernas förfärliga tillstånd. Att inte låta misshandeln pågå år ut och år in, skriver Sofia Nerbrand med utgångspunkt i ett par aktuella skildringar av kvinnomisshandel.
MANÖVERUTRYMME. Vi har alla ett spelrum, där vi kan åstadkomma förändring, menar Erik Cardelús. ”Så låt oss nyttja detta manöverutrymme, där vi kan skärskåda, ifrågasätta och utmana mansnormerna.”
TYSTNADSKULTUR. ”Med tiden blev den infekterade tystnaden allt mindre plågsam. Och den Stora Skådespelaren upphörde att trakassera.” Den uppmärksammade SVT-dokumentären om Josefin Nilsson får Erik Cardélus att minnas en händelse från sin ungdom.
