ISLAND. Sjón visar upp ett isländskt levnadsöde från efterkrigstiden. Han kommenterar inte och drar inga egna slutsatser. Allt överlåts till läsaren och det är upp till var och en att tolka som man vill. Författaren är fullständigt osynlig i berättelsen, han frigör sig från den och låter den berätta sig själv, skriver Thomas Almqvist.
Rågblont hår, grå ögon av Sjón
Översättning: John Swedenmark
Rámus
Sjón, pseudonym för Sigurjón Birgir Sigurdsson, föddes 1962 i Reykjavik och skriver både surrealistisk poesi och intrikata romaner. Han är också känd för att skriva filmmanus och för att ha skrivit texter åt artisten Björk. Sigurdsson fick Nordiska rådets pris för romanen Skugga-Baldur 2005.
Landskapet och Islands karga natur har haft en enorm betydelse för hela Sjóns författarskap. Han har alltid varit duktig på att snabbt upprätta en säregen verklighet med en sådan auktoritet som gör att man accepterar det säregna som vore det det mest naturliga i världen. Sjóns författarskap är förankrat i ett djupt känt samhällsengagemang och han är verkligen en författare i tiden, med en mycket skarp blick för det udda och avvikande.
Rågblont hår, grå ögon handlar om Gunnar Kampen, som växer upp på Island och som mer och mer lockas av den nazistiska rörelsen. Han skriver brev till sin farbror, som sitter i norskt fängelse, dömd för förräderi. Och till andra ledare för den nynazistiska rörelsen runt om i världen. Målet är att grunda Islands nynazistiska parti som en del av Nordiska Rikspartiet. Att tysksympatisörer och nazister fortsatte att verka på högsta politiska nivå efter kriget vill man inte gärna tala om på Island idag. Det isländska nazistpartiet hette Självständighetsrörelsen och de hävdade den ariska människans rätt att odla sin egen kultur. De ville värna om det isländska kulturarvet och de kämpade mot vad de kallade för den internationella kommunismen och den universella sionismen under Solkorsets symbol. I Rågblont hår, grå ögon får vi en inblick i nazismens förhärligande av det egna fosterlandet. Den retorik som användes då är densamma som högerpopulister använder sig av idag.
Sjón är en formellt mycket medveten men samtidigt en ytterst läsarvänlig författare. Utgångspunkten är ofta hans förundran inför världens konstighet. Rågblont hår, grå ögon är en totalt osentimental, mycket mörk och snudd på absurd historia. Romanen lyfts av ett stundtals bländande, bildmättat lyriskt men ändå kortfattat och koncentrerat språk. Sjón visar upp ett isländskt levnadsöde från efterkrigstiden. Han kommenterar inte och drar inga egna slutsatser. Allt överlåts till läsaren och det är upp till var och en att tolka som han vill. Författaren är fullständigt osynlig i berättelsen, han frigör sig från den och låter den berätta sig själv. Romanen har bara ett stort fel – den är alldeles för kort. Knappt hundra sidor är på tok för lite. Här finns hela tiden något outsagt, outtalat, som läsaren själv får bistå med.
thomas@opulensforlag.se
