GENUSPERSPEKTIV. Jag vill i beaktande av det sagda nämna att i tider av genustänkande är det märkligt att just relationen mellan arkitektur och kropp, makt och sexualitet i vårt land sällan varit så tydlig men samtidigt så obemärkt av sin samtid. Byggandet av Karlatornet kommer givetvis också följas av fler skyskrapor byggda av andra byggfirmor i storstadsregionerna Stockholm och Malmö, skriver Tommy Gunnarsson.
Under min dagliga kvällspromenad med hunden brukar vi ta stegen upp på Ramberget, Göteborgs högst belägna punkt, på Hisingen. Hårt andefattigt eller bara trist, lite svårt att bestämma mig för vad när det gäller Sveriges andra stad. Göteborgs blinkande stadslandskap breder ut sig för mig i mörkret.
Jag brukar inte ägna denna utsikt så mycket mer än en axelryckning, men strax nedanför de svarta bergsluttningarna ligger Lindholmen där man just nu bygger Karlatornet som ska bli Nordens högst byggnad. Nordens högsta minsann, är det att anses vara försiktigt grandiost eller arrogant ödmjukt?
Nåväl. Byggnationen är i full gång från morgon till sen kväll – förutom på lördagar och söndagar och helgdagar då ser allt bara dystert övergivet ut. Ännu syns dock inte tillstymmelse till den fallos på 245 meter som är planerad att bli, och det är ett tag kvar till färdigställandet. Monumentet är tänkt att stå färdigt någon gång 2022.
Jag säger monument, för det är just vad det är som byggs. Man låter nämligen inte resa en över 200 meter hög jättepenis i betong, stål och glas som i ensamt gemak ska penetrera stadsbilden, om det inte är för att resa ett monument. Men vad för slags monument? Ett monument över vad? Med risk för att låta som en stingslig genusvetare, självklart är hela detta arkitektoniska falliska projekt, som alla andra arkitektoniska falliska projekt, till sin allra innersta och djupast liggande bevekelsegrund ett monument över maskulinitet.
Serneke, den på relativt kort tid framgångsrika byggfirma som står för byggandet, låter följande informeras på hemsidan: ”Lägenheterna utgår från ett modernt helhetstänk med noga utvalda material och genomtänkta planlösningar där utsikten står i fokus. Fönster från golv till tak, genomgående golvvärme, smarta lösningar i köket …”. Ja, mer uttrycksfullt än så blir det inte.
Inte så att jag ifrågasätter kvaliteten på det man vill bygga, tvärtom, och det blir säkerligen himla mysiga lägenheter. De generiska och torftiga boendebeskrivningarna ger mig dock knappast mindre vatten på min kvarn. Det blir tydligt att det på djupet handlar om en form av hyllningsmonument över maskulin handlingskraft och högpresterande, långt mer än skapandet av en boendemiljö (något som kan ses vara en feminin verksamhet).
Målet att bygga Nordens högsta byggnad, eller som man skryter om, Göteborgs första skyskrapa, kan lika gärna skrivas om till att storleken visst spelar roll, eller att vore det inte för The Man så skulle vi alla fortfarande bo i grottor. Floskler som att det är miljömedvetet att bygga på höjden, eller att det är skyskrapor som ska lösa bostadsbristen är just det, floskler.
Vill i beaktande av det sagda nämna att i tider av genustänkande är det märkligt att just relationen mellan arkitektur och kropp, makt och sexualitet i vårt land sällan varit så tydlig men samtidigt så obemärkt av sin samtid. Byggandet av Karlatornet kommer givetvis också följas av fler skyskrapor byggda av andra byggfirmor i storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Ja, vi har nog här bara sett början på en svensk arkitektonisk kukmätartävling. Jag lägger ingen värdering eller misstänkliggörande i detta åt vare sig det ena eller andra hållet, bara som en notis, eller spaning som det i dag också lite fint kallas.
info@opulens.se
