LYRIK. ”Efter att ha läst alla dikterna i ”Snöapan” infinner sig ett stillsamt lugn i själen och jag har fått en hel del att fundera på. Det känns bra,” skriver Thomas Almqvist som läst Eva-Stina Byggmästars nya diktsamling.
Snöapan av Eva-Stina Byggmästar
Fri Press
Eva-Stina Byggmästars ”Snöapan” är en efterföljare till ”Låt hjärtat tala hjärtats språk” och ska bilda en trilogi med ”Zenmästaren”, som blir hennes nästa diktsamling.
Den första diktsamlingen skildrade en inre resa, ett sökande för att nå djupare i den minimalism som förmodligen är en förutsättning för nya och starkare livsupplevelser. Där fanns också ett kärlekstema, som fortsätter i ”Snöapan”.
Inspiration från Japan
Byggmästar är inspirerad av japansk kultur, vilket inbegriper zen, tedrickande och meditation. Hennes korta dikter står haikun nära, dock med den skillnaden att här är språket mera rakt och lättillgängligt.
Byggmästar debuterade 1986 med ”I glasskärvornas rike” och har sedan dess kommit ut med närmare trettiotalet titlar. Hon anses vara en av Finlands mest säregna och begåvade poeter idag. Hon har tilldelats många litterära priser, som Sveriges radios lyrikpris 1998, Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris 2012, Bellmanpriset 2015 och Svensk biblioteksförenings Aniarapris 2018. I år är hon nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för diktsamlingen ”Vill du kyssa en rebell?”
Eva-Stina Byggmästar föddes 1967 i Jakobstad, i Österbotten. Hon har bott både i Sverige och i Danmark, men bor just nu i Finland.
Vildhjärna och naturlyriker
I en intervju beskriver hon sig själv som en vildhjärna och att hon är fullständigt och totalt kompromisslös, men på samma gång beskriver hon sig själv som en blyg naturlyriker. Hon lever för poesin och poesin lever genom henne. Dikterna skriver sig själva och är automatskrift för hela slanten, i alla fall enligt henne själv.
I ”Snöapan” fortsätter hon sitt samtal med japanska och kinesiska poeter och filosofer. Allt är så kortfattat och koncentrerat och till synes anspråkslöst att det är väldigt lätt hänt att läsa för fort, men varje dikt måste läsas flera gånger.
När haikudikter läses offentligt, läser man ju varje dikt två gånger, enligt traditionen. Det mesta står mellan raderna. Det självklara personliga pronomenet är första person singular och Byggmästar fortsätter att gå sin egen väg.
Inga onödiga ord
Diktsamlingen innehåller 42 dikter, varav många är väldigt korta. Här finns inte ett onödigt ord, vilket gör att varje formulering känns väldigt viktig och betydelsebärande. Hon lämnar ingenting åt slumpen utan verkar ha vägt varje ord på guldvåg, innan det används.
”Stenträdgården
är en abstraherad
form av natur –
en skog
av stenar
på drift
hela världen
är en ö
på drift
i stjärnhavet”
Eva-Stina Byggmästar är en ärlig poet
Efter att ha läst alla dikterna i ”Snöapan” infinner sig ett stillsamt lugn i själen och jag har fått en hel del att fundera på. Det känns bra. I och med ordknappheten och det koncentrerade formatet smakar man verkligen på varje ord och låter det sjunka in ordentligt. Det här är verkligen avskalad, mycket naken poesi, när den fungerar som bäst. Jag uppfattar Byggmästar som en mycket ärlig poet.
”Jag satt
i mörkret
och log tills
mitt leende fyllde
hela rummet”
thomas@opulensforlag.se
