DÖDLIGHET. Inte sedan 1993 har så många dött under en månad som i april. Då var det en ovanligt svår säsongsinfluensa under en vinter, nu är vi i början av en pandemi som kommer att ta flera år att rida ut. Skillnaden stavas vaccin, skriver Sofia Nerbrand.
DEMOKRATI. Så länge det finns politik kommer det att finnas lobbying. Samtidigt finns det gott om möjligheter att framtidens demokratiska processer kan bli mer öppna, involverande och medskapande. Därför är det viktigt att de moderna politiska partierna hänger med i utvecklingen istället för att bromsa den, menar Vladan Lausevic.
DESTRUKTIV MANLIGHET. “Är det verkligen rätt väg att förvandla de många genusrelaterade övergreppen till persondrev vid enstaka tillfällen, för att sedan låta medier hylla och hajpa så kallade bad boys med unken kvinnosyn resten av tiden?” Erik Cardelús skriver apropå hur medierna uppmärksammat Paolo Robertos sexköp.
FILM. Det går inte att låta bli att fundera över hur en liknande film med fokus på en far-son-relation hade blivit.
CORONAKRISEN. “Ingen tror väl på allvar att ett dödligt virus hade tillåtits härja i bostadsrättsföreningar fulla av unga och välmående barnfamiljer?”, skriver Lisa Bjurwald.
LITTERATUR. Det går tveklöst att säga att Ulf Lundell skickligt gestaltar sin tid och att språket fungerar utmärkt som verktyg i skapandet av de stämningar som han vill belysa, skriver Bo Bjelvehammar.
CORONAKULTUR. Hur påverkar pandemin samtidsmusikens uttryck? Andreas Engström berättar om kreativt skapande i skuggan av konserthusens livestreamade klassiska konserter.
VINYL. Det är åter dax för veckans vax! Jesper Nordström minns sin tid som student i Lund och berättar om en återupprättad tjeckisk musiktradition.
FILM. De nervigt vackra dansscenerna är halva behållningen med den chilenska filmen Ema, anser Karolina Bergström, som har sett “en svårdefinierbar cocktail av sex, dans, känslor och pyromanbetonad anarki”.
