OLIKHET. Människor är olika. Och några är särbegåvade. Mycket vore vunnet om man erkände deras existens och att de tidigt får grepp om sina förmågor, skriver Sofia Nerbrand.
SAKLIGHET. Glädjeparadoxen är en bok som är progressiv genom att vara konservativ, anser Jesper Nordström. “Det handlar om en mycket djupare och sakligare argumentation än att bara vara reaktionärt gnällig.”
BARNENS BEHOV. En utvecklingsplan behövs för vår svenska skola, och målen ska vara tydliga: att anpassa ämnen och arbetsbelastning efter barnens behov, möjligheter och livsbetingelser, skriver Christian Wåhlander.
SKOLFRÅGAN. Skolan är ålagd att leverera en likvärdig utbildning vilket innebär att oavsett skola eller lärare ska elever få liknande kunskap och betygsättas efter samma kriterier. Linda Bönström är kritisk till hur ska vi kunna uppnå det genom ett ordningsbetyg.
PEDAGOGIK. Makten vill, med disciplin och straff som redskap, infoga viss sorts kunskap och utesluta annan, skriver Anna Jörgensdotter apropå Jan Björklunds förslag om ordningsbetyg.
SPRÅKLÅDAN. Hej! Mats heter jag och jobbar på en 4-9 skola. Som obehörig märker jag att jag ibland håller masken när det kommer upp terminologi från beteendevetenskap och pedagogik. Till exempel formuleringen rhizomatisk pedagogik. Vad är det?
INFORMATIONSRUTA. Numera finns det på SvD:s kultursidor informationsrutor som upplyser om att en ”recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk”. Melker Garay funderar över betydelsen av ett sådant tilltag.