LYRIK. Den 23 november 1920 föddes poeten Paul Celan. I samband med 100-årsjubileet ger nu Albert Bonniers förlag ut en massiv nästan tusensidig utgåva av hans verk och det är en högtidlig och ödslig katedral i textform, konstaterar Jesper Nordström.
PROSA. Som roman betraktat fungerar Stella ganska bra. Den är ofta lite väl kitschig, men spännande och ibland rätt så lärorik, skriver Elisabeth Brännström om Takis Würgers skandalomsusade bok.
REPLIK. “Det är hög tid för en seriös diskussion om hur den historiska enigheten mot antisemitism ska återupprättas”, anser Tord Björk. “Ett märkligt inlägg” skrev Mats Marcusson efter Tord Björks första artikel om vad han menar är en relativisering av Förintelsen. Nu fortsätter debatten.
DEBATTSVAR. “Sovjets och Nazitysklands pakt, där östeuropeiska länder delades upp i intressesfärer, banade väg för andra världskriget” skriver Mats Marcusson, freds- och människorättsaktivist samt pensionerad EU-tjänsteman.
ARBETSFÖRMEDLING. Avskrädet ska bli guld i förmedlarens kista. ”Arbeit macht frei.” för att använda en tysk eufemism. Jobb till varje pris och till vilken lön som helst för jobbsökande, tänker förmedlaren och gnuggar girigt händer. Kanske är begrepp som ekonomisk nazism för hårt, men rätt symptomatiskt för vår tid, skriver Iodine Jupiter.
EGENPRODUKTION. Medan poddserien illustrerade styrkan med insamlingsfinansierad egenproduktion demonstrerar boken processens svagheter, skriver Mattias Svensson om Aron Flams bok Det här är en svensk tiger.
KONSTÅKNING. Den stora behållningen är, utöver huvudrollsinnehavaren Ine Marie Wilmanns briljanta skådespeleri, filmens diverse konståkningsnummer där den verkliga Sonja Henies filmnummer återskapas i minsta technicoloraktiga detalj. Karolina Bergström har sett Sonja som har premiär ikväll fredag.
NYA PLATTFORMAR. Som alla andra medier blir de nya plattformarna vad vi gör dem till och det finns all anledning att ta del av den utvecklingen, skriver Mattias Svensson apropå Aron Flams nu avslutade årslånga essämonolog.
SJÄLVBIOGRAFISKT. I den grafiska, internationellt hyllade, självbiografiska berättelsen Heimat har Nora Krug nu valt att utnyttja alla sina talanger och boken har blivit en mycket lyckad hybrid mellan konstnärlig scrap-book, serieroman och berättande text, skriver Elisabeth Brännström.
