ROMAN. “En utomordentlig, både humoristisk och smärtsam roman om fåfänga, livsval, konstnärskap och identitetskriser som håller än idag”, så lyder Elisabeth Brännströms omdöme om Arthur Schnitzlers roman.
RECENSION. “Ingenting blev detsamma för Europa efter första världskriget.” Filip Hallbäck anser att själva krigsskildringen är bra men tycker ändå att Edward Bergers “På västfronten intet nytt” har vissa brister.
NAZISMEN. Nu är det 84 år sedan novemberpogromen i Tyskland ägde rum. Jesper Nordström har läst en bok av Horst Krüger om vad det var som möjliggjorde nazismens framfart i Tyskland.
DEBUTANT. Petra Rautiainen har åstadkommit en verkligt stark debutroman som utmanar det finska samvetet och nationens kollektiva minne, skriver Gregor Flakierski.
HISTORIA. Jesper Nordström botaniserar bland gamla tyska vykort och ger oss historiska inblickar. Veckans vykort handlar om hur nazisterna kapade “internationella frimärksdagen” och gjorde den till “frimärkets dag” i Tredje riket.
PROSA. Romanen om familjen von Globig och Tredje rikets sista dagar Allt förgäves av den tyske författaren Walter Kempowski räknas till de stora tyska krigsromanerna. Elisabeth Brännström har läst den och finner romanen mycket läsvärd.
UKRAINAKRIGET. Författaren och översättaren Enel Melberg reflekterar över despoten Putins angrepp på Ukraina och gör historiska tillbakablickar och jämförelser. “Volodymyr Zelenskyj må komma från tv-världen men han har oväntat hamnat i en skrämmande verklighet och modigt axlat rollen som landsledare,” konstaterar hon.
BOKSLÄPP. Den 22 december utkommer Björn Gustavssons debutroman Jag var Johannes Brahms på Recito Förlag. Berättelsen kretsar kring fyra förälskelser i olika tider och ställer frågor om människans dubbelhet, i romantiken, passionen och i Nazityskland.
STENOGRAFI. Astrid Lindgrens många anteckningsblock ansågs länge vara oläsliga – men ett projekt för att avkoda författarens stenografi gör framsteg. – Vi har gjort många spännande fynd, säger Malin Nauwerck, som leder projektet.