I FAROZONEN. ”I Nazityskland handlade det om ‘degenererad’ konst men hos SD är det i stället ‘provocerande’ konst som ligger i farozonen. Det rör sig således i båda fallen om att det som är modernt och tankeväckande anses vara fel,” skriver Ida Thunström.
RETROKULTUR. I den här ”Veckans notblad” berättar Jesper Nordström om Hans Albers, en artist som var ett stort namn i Nazityskland. Tidigare publicerade notblad hittas här.
HBTQI. ”Gubbarna i klänning liksom hela spektrat av hbtqi-personer behöver vår solidaritet,” skriver Charlotte Wiberg, med utgångspunkt i nya säsongen av ”Babylon Berlin” på SVT och Netflix-dokumentären ”Eldorado: allt nazisterna hatar”.
ROMAN. “En utomordentlig, både humoristisk och smärtsam roman om fåfänga, livsval, konstnärskap och identitetskriser som håller än idag”, så lyder Elisabeth Brännströms omdöme om Arthur Schnitzlers roman.
RECENSION. “Ingenting blev detsamma för Europa efter första världskriget.” Filip Hallbäck anser att själva krigsskildringen är bra men tycker ändå att Edward Bergers “På västfronten intet nytt” har vissa brister.
NAZISMEN. Nu är det 84 år sedan novemberpogromen i Tyskland ägde rum. Jesper Nordström har läst en bok av Horst Krüger om vad det var som möjliggjorde nazismens framfart i Tyskland.
DEBUTANT. Petra Rautiainen har åstadkommit en verkligt stark debutroman som utmanar det finska samvetet och nationens kollektiva minne, skriver Gregor Flakierski.
HISTORIA. Jesper Nordström botaniserar bland gamla tyska vykort och ger oss historiska inblickar. Veckans vykort handlar om hur nazisterna kapade “internationella frimärksdagen” och gjorde den till “frimärkets dag” i Tredje riket.
PROSA. Romanen om familjen von Globig och Tredje rikets sista dagar Allt förgäves av den tyske författaren Walter Kempowski räknas till de stora tyska krigsromanerna. Elisabeth Brännström har läst den och finner romanen mycket läsvärd.
