KÄRLEK. I grunden vet jag bara att människans behov av genuina relationer och kärlek är gränslöst, skriver Susanne Liljedahl. Hon är bekymrad över hur digitaliseringen påverkar den mänskliga samvaron.
VAL. “Vi har ett val”, skriver Crister Enander efter en mörk och plågsam natt. Han framhåller att vi måste vårda våra val: “Där finns vår frihet — vår fria vilja, om man så vill. Och framför allt: Våra möjligheter att påverka och förändra.”
SPRÅKLÅDAN. Hej! Mats heter jag och jobbar på en 4-9 skola. Som obehörig märker jag att jag ibland håller masken när det kommer upp terminologi från beteendevetenskap och pedagogik. Till exempel formuleringen rhizomatisk pedagogik. Vad är det?
FRIHET I SKOLAN. “Sluta försöka uppfinna cirkelns kvadratur, avskaffa en kvalitetssäkring utan relevans för kvaliteten, återinför i stället kvaliteten genom att återge lärarna deras frihet och självständighet”, skriver Claes-Magnus Hugoh.
BERÖRING. Livet är till stor del uppdelat i två tendenser, anser Ladislaus Horatius. “Antingen närmar vi oss varandra eller så fjärmar vi oss från varandra. En smekning betyder så mycket,” skriver han och efterlyser mer fysisk kontakt och kommunikation i det sociala umgänget.
UTREDNING. Döden är ständigt närvarande i våra liv. Men vad är egentligen döden? Christian Wåhlander försöker reda ut hur det ligger till med den saken.
EN BETRAKTELSE. Den springande punkten är dock hur man ska förhålla sig till intet — varats allomfattande intighet, skriver Melker Garay. Det gör han i en skarpsinnig filosofisk betraktelse som undersöker vårt förhållande till begreppet intet.
FAKE NEWS. Är jag, som skriver detta, en förespråkare för lögner och förbannad dikt? Naturligtvis inte skriver Carsten Palmer Schale i sin analys av sanningsbegreppet. Läs om hans spaning efter sanningen!