Veckans Gussy: Lärdomar
Vänskap har inte utrymme för kompromisser
ESSÄ. ”Samhällets stadigt tilltagande förtingligande, denna frånstötande fixering vid enkom det materiella och bedövande besatthet av prylar och de senaste modenyckerna som inte kan tillfredsställas på annat sätt än genom hejdlös och förblindad konsumtion, har även överförts till de mellanmänskliga relationerna”, skriver Crister Enander.
Mest lästa
En sällsynt stark förmåga
SYSTEMDIKT. ”Systemdiktningen motar bort ett känslomässigt inferno. Rosariets vita och röda rosor besvärjer dödens destruktion i strof efter strof och mynnar ut i Olga Ravns kontemplativa och upproriska känntänkande,” skriver Cecilia Persson om diktverket Den vita rosen.
Drömmen om att skapa den socialistiska människan
PLANEKONOMI. ”I frågor om rätt och fel är det inte sällan dåtidens balanserade mittenposition som i efterhand framstår som den mest löjeväckande”, skriver Mattias Svensson.
Rönnbären är ovanligt sura i USA i år
KRITIK. ”Garrison Keillor tycks till slut ha ledsnat på att vara ständigt underhållande, åtminstone i etern. Radioprogrammet lades ner. I stället kåserar han i pressen. Han brukar vara vardagsklokt eftertänksam i sina omdömen, men någon gång slår det slint”, skriver Ivo Holmqvist.
Spaningar från sjuksoffan
KONTRASTER. ”Efter detta maraton av käcka speakerröster och blonda hårsvall, skrikande barn och vällackade naglar, försöker jag tänka på vad det är de här två programmen har gemensamt. För de känns lika, men handlar om helt olika saker.” Anna-Karin Linder skriver om två svenska reality-serier.
En kultursida för hela landet
KULTURJOURNALISTIK. ”Vi har sedan starten i våras successivt ökat publiceringstakten och nu producerar vi en daglig kultursida”, skriver Opulens chefredaktör Stefan Bergmark.
Plågsamt rolig framställning
SJÄLVBILD. ”Allting är plötsligt livsfarligt. Agnes storstädar, slänger plastprylar och konservburkar. Hon träffar motvilligt mammagruppen på Öppna förskolan men står inte ut med deras beskäftiga mammajargong, eller snarare: hon står inte ut med att höra sig själv låta som dom.” Carolina Thelin recenserar Barnvagnsblues.
På randen till utplåning
MAKTUTÖVNING. ”Becketts dramatik emanerar ur den känsla av meningslöshet som det förödande andra världskriget lämnade som arv åt mänskligheten. Ändå känns dessa kortpjäser kusligt aktuella i en tid då människovärdet devalveras”, skriver Lena S. Karlsson.
