GAMMAL ÄR ÄLDST. ”Fake news, polarisering och filterbubblor är resultat av hur våra sociala medier är uppbyggda”, skriver Stefan Bergmark. Nu inleder svenska mediebolag ett samarbete inför valåret 2018 för att hindra falska nyheter och slå hål på filterbubblor.
BERÄTTARKONST. ”Efter att först ha läst pappersboken och sedan lyssnat på ljudboken så får jag nog säga att ljudupplevelsen var starkast. Det här är litteratur som sannolikt gör sig allra bäst live, framförd av berättaren själv, ”, skriver Clemens Altgård om Christina Claessons Åskflickan.
KOLDIOXIDSKATT. ”Många ekonomer och klimatforskare menar att en stegvis stigande avgift eller skatt på fossila bränslen är det allra effektivaste styrmedlet för att snabbt få ner förbrukningen”, skriver Ingela Bollgren Hjertqvist.
APPLÅDER. ”Donaueschinger Musiktage är en av de viktigaste festivalerna för ny konstmusik och ett fäste för klassisk publikkultur – det som inte gillas buas ut,” skriver Andreas Engström.
POLARISERING. Att beklaga konflikträdsla är att samtidigt gömma och göra sig blind för konfliktnjutning, skriver Ladislaus Horatius.
DÖDSBUD. ”Vi var förtrogna vänner. Den sortens vänner som talade om livet i korta sentenser och långa klargöranden. Vänner på jakt efter sententia ─ meningen med våra liv. ’Ack om du vore här’”. Cecilia Persson skriver brev till en vän.
AVSTÅND. ”Denna berättelses användning av faktiska (om än symbolladdade) portaler blir en märklig omställning i en roman som börjat i en ton av lågmäld, vemodig realism”, skriver Anna Remmets om Mohsin Hamids Exit väst.
OSYNLIGGJORDA. ”Jag hoppade på soffan och ropade, där är grillen vi brukar äta på, den där vägen går jag till skolan. Nyheten om ännu ett värdetransportrån gick mig rakt över huvudet. Platsen där jag bodde hade erkänts som plats”, skriver Bim Eriksson.
KLASSIKER. ”Ett drygt halvsekel och tonvis av naturalistiska pjäser och iscensättningar senare finns inga tabun kvar att bryta. Vilket paradoxalt nog i fallet Vem är rädd för Virginia Woolf innebär större möjligheter för skådespelarna att ta fram oväntade nyanser i texten”, skriver Lena S. Karlsson.
