Corona återkallar välfärdssamhället

Debatt/Samhälle
Collage: C Altgård / Opulens.

PANDEMI. Överallt i världen har privatiseringar och nedskärningar präglat de senaste decenniernas politiska reformer. I samma stund som coronakrisen slog till blev det som tydligast hur bortprioriterad sjukvården är, skriver Antonios Antoniadis.

 

Coronaviruset har fått det moderna samhället att stanna upp. Efter de första fallen har viruset nu spridit sig globalt och satt rejäla käppar i de ekonomiska hjulen. Utvecklingen avslöjar mycket om vår tid och vilka grundbultar vårt samhälle egentligen borde vara uppbyggt kring.

Det första vi kan konstatera är hur gränslöst viktig den offentliga sjukvården är för vårt samhälle. Utan en fungerande sjukvård är det omöjligt att stå emot en pandemi som corona. Men i samma stund som krisen slog till blev det som tydligast hur bortprioriterad sjukvården är. Förra veckan pumpade Riksbanken ut miljarder till företagen utan ett ord om att vården också behöver stöd. Överallt i världen har privatiseringar och nedskärningar präglat de senaste decenniernas politiska reformer.

Nu ser vi resultatet. I Grekland varnar läkarförbundet för att antalet sjuka är bra mycket större än vad siffrorna visar. Det finns helt enkelt inte utrymme att testa alla. I Italien hade sjukvården inte en chans att hindra utbrottet i början, även om landet nu sakta börjar komma ikapp. Och från USA kommer rapporter om att miljontals (!) riskerar att bli utan vård på grund av deras omstridda sjukvårdssystem.

Med tanke på den kris många sjukhus i Sverige befinner sig i finns det all anledning att oroa sig.

I Sverige påstår regeringen att det finns tillräcklig beredskap för att hantera virusutbrottet, men sjukvårdspersonalen själva är långt ifrån lika övertygade. De pekar på att det saknas material, intensivvårdsplatser och personal ifall utbrottet skulle bli ännu mer omfattande. Med tanke på den kris många sjukhus i Sverige befinner sig i finns det all anledning att oroa sig.

Coronaviruset borde därför ta död på allt tvivel om statliga eller privata sjukvårdsaktörer är att föredra. Med rådande samhällsordning är det viktigt att de nationella företagen främjas, men de kan inte alltid gå först. För om ett land inte har en stark sjukvård spelar det ingen roll hur mycket som satsas på tillväxt och företagsamhet. En industri kan aldrig blomma om människorna som driver den inte kan få vård.

Inte heller samhället kan blomma utan en hög välfärdsstandard för alla. Ju fler som blir utan vård desto färre har möjlighet att bidra till allmänhetens bästa. Och ju mer begränsad sjukvården är desto hårdare blir slaget för de som redan är sköra. Förr var detta självklarheter för det svenska samhället, men någonstans på vägen har prioriteringsordningen gjorts om till förmån för kapitalet.

Urholkningen av sjukvården är inget nytt, men utbrottet av coronaviruset har tydliggjort vilka brister den medfört över hela världen. I Sverige finns det numera bara 2.2 sjukhussängar per 1000 invånare, en siffra som är bland de lägsta i hela Europa. Belastningen för sjukhusen och personalen lär knappast minska ju längre tiden går. Bara i dagarna har allt fler rapporter kommit om sjukhuspersonalen som smittats av corona.

Framtiden är oviss och ingen vet hur spridningen av corona kommer att sluta. Men en sak är säker och det är att varje samhälle behöver sätta den inhemska välfärden över det mesta, motsatsen blir inte bra för någon. Förhoppningsvis blir den stora coronakrisen en väckarklocka för både politiker och väljare. En väckarklocka som påminner oss om vilka pelare vårt samhälle bör vila på, nämligen välfärd och inte vinster.

ANTONIOS ANTONIADIS

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Debatt

Halleluja corona!

AMNESTI. ”När hela världen är panikslagen, kan han koppla av. Rädslan för
Gå till Toppen