LYRIK. ”Ida Andersen har gjort en jätteinsats, när hon tolkat Ungarettis båda betydelsefulla diktsamlingar och förlaget Themis har utfört en mycket viktig kulturgärning genom att ge ut dem.” Det skriver Thomas Almqvist som läst den aktuella dubbelvolymen ”Glädjen & Känsla för tid”
Glädjen & Känsla för tid av Giuseppe Ungaretti
Tolkning & efterord: Ida Andersen
Themis förlag
Giuseppe Ungaretti (1888-1970) hör till Italiens främsta poeter, men det här är ändå första gången som två av hans verk utges i svensk tolkning och det handlar då om två av hans mest nydanande titlar.
Ungarettis poesi var starkt påverkad av de franska symbolisterna och filosoferna och bidrog i högsta grad till en omvälvande förändring av den traditionsbundna italienska lyriken.
För Ungaretti var livet och poesin tätt sammanbundna och hans diktning utgick alltid från hans eget livs existentiella funderingar. Utgåvan är tvåspråkig. Jag kan inte italienska, men jag har likväl både nytta och glädje av bokens tvåspråkighet.
Ungarettis ögonblicksbilder
I intensiva ögonblicksbilder med en förhöjd verklighetsuppfattning skildras såväl inre som yttre upplevelser under strider och truppförflyttningar under första världskriget i ”Glädjen”.
I ”Känsla för tid” finner vi Ungarettis eget inre sökande, medan han bodde i Rom. Med hjälp av antik mytologi och barockens stilmedel blottläggs livets, dödens och kärlekens gåtfullhet.
Se till exempel på den här dikten:
JAG ÄR EN VARELSE
Valloncello di Cima Quattro den 4 augusti 1916
Som denna sten
från S. Michele
lika kall
lika hård
lika förtorkad
lika opåverkbar
så totalt
utan själ
Som denna sten
är min gråt
som ingen kan se
Döden
sonar man
i livet
Många av de ibland mycket korta dikterna i den första boken står aforismen nära. Här är ett par exempel:
UNIVERSUM
Devetachi den 24 augusti 1916
Av havet
gjorde jag mig
en kista
av svalka
SLUT
1925
Kan den förtvivlade tro på sig själv och det sanna?
Trots lugnet finns det en intensiv nerv i det mesta som han skrev.
Hemlandet Italien hyllas naturligtvis. Han befann sig mitt i första världskriget. Många av dikterna i ”Glädjen” inleds med att tid och plats anges. Det blir som en dagbok i diktens form. Här är ett exempel:
ITALIEN
Locvizza den 1 oktober 1916
Jag är en poet
ett unisont skrik
jag är ett korn av drömmar
Jag är en frukt
av oräkneliga olika ympskott
som mognat i ett växthus
Men ditt folk har burits
av samma jord
som bär Italien
till mig
Och i din soldats
uniform
vilar jag
som vore den
min faders vagga
Välmatat efterord om Ungaretti
I ett välmatat och mycket välskrivet efterord berättar Ida Andersen om Ungaretti som föddes i Egypten. Föräldrarna var italienare och fadern hade kontrakterats för att vara med om skapandet av Suezkanalen.
Den afrikanska miljön påverkade Ungarettis diktning i hög grad. Först 1912 kom han till Italien för första gången. Hans tidiga vurm för fascismen och Mussolini hindrade sannolikt Nobelkommittén från honom att se honom som möjlig Nobelpristagare. Den gav i stället Nobelpriset till hans landsmän Salvatore Quasimodo (1959) och Eugenio Montale (1975), som båda två var Ungarettis efterföljare med samma hermetiska inriktning.
Ungaretti flyttade till Paris och påverkades mycket av de stora franska poeterna Baudelaire, Rimbaud och Mallarmé. Han debuterade 1916 med diktsamlingen ”Den sjunkna hamnen”, som så småningom integreras med ”Glädjen”.
Det är framför allt under 1920-talet, som hans rykte fläckas ned av hans engagemang för fascismen, då han till och med låter Mussolini skriva förordet till en av hans diktsamlingar. Ändå hittar vi inte särskilt mycket fascism i hans dikter, förutom en viss fosterlandskärlek och ett upphöjande av den romerska historien.
1943 blev han invald i Italienska Akademien och fick samma år en hedersprofessur vid Roms Universitet. Hans stora förebild som poet var Giacomo Leopardi, som han också höll sitt introduktionstal om i Italienska Akademien.
Ungarettis poetiska metod
Många av hans dikter är korta, där han komprimerar och utkristalliserar för att låta tystnaden ta plats, vilket skapar en stor musikalitet. Efter att ha upplevt andra världskriget och fascismens och nazismens konsekvenser tog han till sist avstånd från allt som hade med krig och våld att göra. Anders Österling var för övrigt den som först introducerade Ungaretti på svenska.
Jag kan aldrig kalla Ungarettis poesi för vardaglig. Ändå är den ofta så tydlig, konkret och tonsäker att den ändå känns just vardaglig. Andra dikter framstår å andra sidan som om de vore huggna i sten.
Generellt sett finns det ett lugn och en stillhet i hans dikter, som smittar av sig på läsaren och som blandas upp med en hel del melankoli. För att inte tala om direkt svårmod och på samma gång en sorg över tidens obönhörliga gång. I sin syn på tiden påverkades han mycket av Henri Bergson. Här är ett smakprov:
RO
1929
Druvan är mogen, åkern plöjd,
och berget träder fram ur molnen.
På sommarens dammiga speglar
har skuggan fallit,
mellan de osäkra fingrarna
är deras ljus klart
och avlägset.
Med svalorna flyr
den sista plågan.
En kulturgärning
Ida Andersen har gjort en jätteinsats, när hon tolkat Ungarettis båda betydelsefulla diktsamlingar och förlaget Themis har utfört en mycket viktig kulturgärning genom att ge ut dem.
”Glädjen & Känsla för tid” är en av årets hittills bästa läsupplevelser för mig.
THOMAS ALMQVIST
thomas@opulensforlag.se
