GULA VÄSTARNA. Är det något gula västarnas proteströrelse i Frankrike visat så är det att klimatomställning inte kommer vara politiskt genomförbar som disciplinering ovanifrån, på arbetarklassens och landsortsbefolkningens ryggar, skriver Nathan Hamelberg.
JÄMSTÄLLDHET. Visst har jämställdheten i Sverige kommit långt, men mycket återstår. För hur kommer det sig annars att vi under hundra år aldrig haft en kvinnlig statsminister och att toppkandidaterna till denna post under det senaste valet hette Stefan, Ulf och Jimmie? skriver Erik Cardelús.
TRÄDMETAFORER. Är det fler politiska fjällbjörkar vi behöver i politiken. Räcker det inte med granar, ekar och tallar? undrar Erik Cardelús apropå att en politiker nyligen liknade sig själv vid just en fjällbjörk.
KOLLEKTIV FÖRMÅGA. Vår styrka är sammansatt av våra erfarenheter, intensiteten i vår livsvilja, vår kollektiva förmåga. Innerst inne vet den trasiga kroppen att den inte gått sönder av något vi gjort fel, skriver Anna Jörgensdotter.
MOTKRAFT. När populisthögern går framåt behövs en motkraft. “Därför älskar vi Alexandria Ocasio-Cortez. Därför älskar vi Greta Thunberg. Inte för att någon av dem säger något nytt, utan för att de tror på sin vision och sina metoder,” skriver Myra Åhbeck Öhrman.
DANSK EXTREMIST. Med hjälp av YouTubes algoritmer som belönar videor med extremt och sensationellt innehåll har dansken Rasmus Paludan lyckats göra sig själv till en meme, rapporterar Kevin Shakir.
MUSKLER. Kina bygger målmedvetet upp militära, tekniska och ekonomiska muskler. Friheten står på spel för långt fler än den dryga miljarden kineser, skriver Sofia Nerbrand.
FETTISDAGEN. I dag är det fettisdagen som föregår fastan. “Ramadan, quadragesima eller fasta, för många sekulariserade människor kan det tyckas konstigt att fasta. För återhållsamhet är inget som premieras i dagens konsumistiska och narcissistiska kultur”, skriver Eric Cardelús.
KVARLEVA. Det kanske är svårt att idag tänka sig att det verkligen rådde könsapartheid i Sverige för ett århundrade sedan. Men det är värt att komma ihåg att människosynen som motiverade den behandlingen av kvinnor alltså lever kvar i en del vrår i dagens samhälle, skriver Nathan Hamelberg.
