Avdelning

Litteratur - sida 133

Hilde, Hedda och Nora – nytt nordiskt samarbete

Litteratur.

DRAMATIK. ”Man går igång genom att locka tre författare att ta sig an var sin rollgestalt hos Ibsen och fabulera vidare. Vigdis Hjorth i Norge ska låta Hedda Gabler återuppstå i en roman medan Klas Östergren tar sig an Hilde Wangel”, skriver Ivo Holmqvist.

Den urbana ensamhetens tillstånd

Litteratur.

PERSPEKTIV. ”Där kommer internet och sociala medier in, vår tids snuttefilt, vilket Laing i slutet lägger ett långt kapitel om. Men framför allt, menar Laing, är accepterandet av det faktum att ensamhet och längtan inte är ett tecken på misslyckanden, utan helt enkelt på att man lever, det som hjälper oss”, skriver Helena Lie.

John Ashberys flödande frihet

Litteratur.

ODÖDLIG. ”Det är landskap och rum som befolkas av seriefigurer, gamla filmstjärnor, bisarra släktingar, grannar och främlingar. Rösten som talar till oss i dikterna verkar drömlikt förvirrad men talar likväl till oss med en sömngångaraktig säkerhet”, skriver Clemens Altgård.

Hamlet versus Amleth, del II

Litteratur.

MAKTBEGÄR. ”Historien är utan tvekan förfärlig: Feng, Amleths farbror, mördar sin bror. Och än värre gifter sig en omoralisk och skabrös farbror med hans svägerska Gertrud, ledd av begäran om incest och att stiga i den sociala hierarkin,” skriver Omar Pèrez Santiago.

Svär inte så förbannat!

Litteratur.

SPRÅK. ”Det svärs numera friskt i det här landet, i den offentliga debatten, på löpsedlar, på omslagen till veckotidningarna, i radio och tv och på tidningarnas kultursidor. Och alltså i boktitlar – men där är det ett nästan nytt fenomen”, skriver Ivo Holmqvist.

Svensk kulturpolitik är ett under av tråkig samstämmighet

Litteratur.

RECENSION. ”Sammanställningen kryddas av en – förväntad – tydlig spark mot socialdemokratin och Olof Palmes insatser på 1960- och 70-talet som belastas med bildningsskymning, kulturförakt och ett kommissarieartat politiserande av kulturpolitiken”, skriver Calle Nathanson.

Alla vill bli gamla, men ingen vill vara det

Litteratur.

OVISSHET. ”Han väljer av säkerhet att förlägga sin nya roman några decennier in i framtiden – ett berättartekniskt grepp som han har använt i tidigare böcker. Att skriva sig in i en oviss framtid utifrån de erfarenheter och kunskaper som man själv äger”, skriver Bo Bjelvehammar.

0 0kr