LITTERATUREN. Det kommer alltid finnas läsare så länge människor är benägna att förstå världen genom berättelser. Sådant försvinner inte förrän vi kan laddas upp i en databas och existera i cyberrymden som algoritmer, skriver Christoffer Andersson.
RYMDEN. När poeten tittar upp mot natthimlen är det ofta fråga om en religiös och existentiell reflektion över människans plats i universum, skriver Mathias Jansson.
CORONAANALYS. “Det är troligt att den typen av utbrott blir lättare att begränsa i Sverige, eftersom det finns immunitet i befolkningen.” Carsten Palmer Schale fortsätter dyka ner i statistiken och strategierna kring den pågående pandemin men menar att det fortfarande är alltför tidigt att uttala sig tvärsäkert.
LIVSSTIL. “Livet blir en enkel ekvation, utan filosofiskt flum och tidsödande djupsnack om existentiella värden. Bara tuta och köra.” Erik Cardelús försöker förstå hur en så stor del av nybilsmarknaden består av klimatförstörande SUV:ar.
CORONA. “På många sätt har skillnaderna mellan stad och land minskat. Under rådande omständigheter märker snabbt att det går lika smidigt att arbeta från skogsbacken som i Kista, den svenska digitaliseringens huvudort”, skriver Anders Björnsson.
VÄRLDSARV. “Erdoğan som den nye sultanen och kalifen; Putin som den nye tsaren. Helgedomar som brickor i ett lömskt spel.” Den 24 juli blev Hagia Sofia i Istanbul återigen en moské. Thomas Notini tecknar i sin essä byggnadens rika historia och dess betydelse i världspolitiken just nu.
SEXUELLA REVOLUTIONEN. Om jag som tonåring inte förstod själv var jag hade mina egna lemmar och mina egna gränsdragningar, med vilken rätt kan jag då döma och fördöma någon annan för att hen vill testa att öppna en yttersta gräns? undrar Lis Lovén.
ESSÄ. De har en bakgrund i Turkiet och har blivit ytterst framgångsrika i sina respektive branscher i Sverige. Svante Lundgren har läst två assyrisk/syrianska självbiografier som ger en intressant bild av denna folkgrupp – och av Sverige.