NATUREN. Det dags att erkänna naturens rätt att existera – och ge den samma juridiska tyngd som mänskliga rättigheter. Här förklarar Emil Siekkinen varför detta är så viktigt.
FRIHET. Emil Siekkinen har läst en återutgiven essä, ”Skogen och friheten”, av Elisabeth Rynell och finner att det är en betydelsefull skrift som stärker det offentliga samtalet om frihetsbegreppet. Ytterst handlar det om vår krympta frihet och individens rätt att försvara naturen.
MINNESORD. ”Stina Oscarson må vara fysiskt borta men hennes röst fortsätter att tala till oss,” skriver Jytte Holmqvist och minns en kämpe som gick från klarhet till klarhet och visade på det möjliga i det omöjliga.
TRANSKVINNOR. “Att transkvinnor erkänns som kvinnor betyder inte att de nödvändigtvis har exakt samma rättigheter som vanliga kvinnor i alla sammanhang,” anser Jakob Sjölander.
ESSÄBOK. Skribenten och dokumentärfilmaren Ylva Floreman har skrivit en djupt personlig bok om att åldras. Den är också en stridsskrift, skriver Bo Bjelvehammar.
ÖVERLEVNAD. När kollapsen väl är här är det knappast skattemyndigheter, lyxfastigheter och försvunna skatter på paradisöar vår överlevnad kommer att hänga på, skriver Nette Wermeld Enström, som läst Moneyland av Oliver Bullough.
MENINGSFULLT. Jag tittade in på sociala medier igen häromdagen och höll på att få hjärnblödning. Vartenda dagslända till klickbete håller på att bli projektionsyta för en rasande debatt om en medieelit och ”samhällskollapsen”.
HATSVANSAR. Ska vi komma vidare, om vi faktiskt vill värna demokratin, är det inte i första hand den enskilda opinionsbildaren vi ska peka finger åt. Stefan Bergmark skriver om hoten mot opinionsbildare och hatet från nätsvansar.
DEBATTBOK. Dalibor Rohacs främsta styrka i ligger i att hans bok både konserverar det som anses viktigt men ger också förslag på nödvändig förnyelse, detta i takt med en postindustriell samhällsutveckling, anser Vladan Lausevic.