MINNESORD. ”Stina Oscarson må vara fysiskt borta men hennes röst fortsätter att tala till oss,” skriver Jytte Holmqvist och minns en kämpe som gick från klarhet till klarhet och visade på det möjliga i det omöjliga.
Under påskhelgen tog den svältande kroppen ut sin slutliga rätt för Stina Oscarson (1975-2025) och bevisade att det inte går att leva på luft. Eller gör det verkligen det? I 30 år blev anorexia nervosa hennes tyst talande följeslagare under en intensiv bana där Oscarsons inre glöd och utforskande inställning till journalistik blev hennes drivkraft.
Mycket har skrivits om Oscarsons intellektuella kapacitet och mycket har oundvikligen skrivits om hennes sjukdom, och hennes publik har med skräckblandad beundran, snarare än förtjusning, förbryllats och förundrats.
Denna stora kämpe och skickliga yrkeskvinna som levde i en avmagrad kropp trotsade oddsen genom att bevisa hur den okuvliga viljan och starka själen kan ha sin egen gång och tillfälligt överskugga det yttre, och hur den näring som gav henne energi var det akuta behovet av att gå djupare och ifrågasätta status quo.
Oscarson kastade sig andlöst (men inte handlöst) och ohämmat in i det ena projektet efter det andra och blev den mentala akrobatikens mästare. Hon varken skyggade för eller gav vika för den tärande sjukdom som ledsagade henne genom livet och som hon talade öppet om men lyckades distansera sig från – tills det inte längre gick.
Medveten om den utmätta tiden och ”så nyfiken att hon nästan utplånade sig själv”[1] fokuserade hon helt på sitt kall och lämnade i denna mediala övertygelse ett bestående intryck på sin samtid.
Stina Oscarsons karriär
Under den tvärvetenskapliga och mångfacetterade karriär som hon var som klippt och skuren för visade sig Stina Oscarson vara en sann analytiker och konstnär som banade väg med nya idéer och förstod konstens kapacitet att fungera som ett andrum där alla röster får komma till tals.
Hon var såväl dramatiker och teaterchef som regissör, skribent och författare – och kanske framför allt var hon den ultimata samhällsdebattören och kritikern.
Hon skrev för SVT Kultur sedan 2018 och trotsade alla förväntningar genom att vända ut och in på ’förutsägbar’ eller försiktigt traditionell journalistik och dristade sig till djärva möten med den motsatta parten.
Författaren Stina Oscarson
Stina Oscarson var imponerande produktiv och existentiellt engagerad i böcker som Berättelsen om pojken, radion och kriget (Rabén&Sjögren, 2025), Varför måla ugglor när världen brinner? (Ordfront förlag, 2023), och Det perfekta plåstret (Mondial, 2021), där Oscarson gör en resa genom Sverige och ”går från att tro på politiken till att tro på människan”[2]. Hon var rak och ställde frågor som öppnade upp för kritisk debatt.
Nämnas bör också Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? (Leopard förlag, 2018). En bok som när det begav sig recenserades i Opulens av Carolina Thelin, som bland annat skrev: ”Jag gillar att Oscarson är så pragmatisk, att hon med sina metoder verkligen vill tala om för oss hur man kan göra för att skapa ett bättre samhälle. Det är en uppriktig krigsförklaring mot våldet och en kärleksförklaring till freden.”
Samtal i stället för åsiktskrig
Där många skulle rädas ett potentiellt skamfilat rykte genom att tillfälligt ge en chans för ovälkomna röster att göra sig hörda (som till exempel unga nazister i högerextrema Nordisk ungdom)[3] inbjöd Oscarson till samtal snarare än ”åsiktskrig”[4] och belyste alla sidor av ett samhällsproblem eller större trender som speglar ett farligt maktskifte. Hon följde knivskarpt och ståndaktigt ”sina egna principer” samtidigt som hon var lyhörd gentemot oliktänkande, fascinerades av ”spänningen mellan idéer, principer och verklighet”, och ”lät sin nyfikenhet och vilja till förståelse av andra styra.”[5]
Stina Oscarson må vara fysiskt borta men hennes röst fortsätter att tala till oss.
Oscarson var ett varnande ljus i mörkret; hon visade på hur demokratin inte kan tas för given och att detta styrelseskick kan tolkas olika beroende på vilken intressegrupp man vänder sig till.
Genom att bjuda in otrygga åsikter i en redan otrygg värld poängterade hon vikten av att vi är medvetna och att vi vid behov stålsätter oss men framför allt att vi är beredda att agera och interagera – och har förmåga att se till helhetsperspektivet. Inte förrän vi begrundar den större komplexiteten i vår omvärld kan vi anamma ett mer helomfattande globalt perspektiv. Stina Oscarson må vara fysiskt borta men hennes röst fortsätter att tala till oss.
[1] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/syskonen-om-stina-oscarson-ville-forvandla-varlden
[2] https://www.bokus.com/bok/9789180020862/det-perfekta-plastret/
[3] https://www.svd.se/a/GyAQpJ/stina-oscarson-foljde-sina-egna-principer
[4] https://magasinetfilter.se/filterbubblan/stina-oscarson-vi-har-inte-samtal-vi-har-asiktskrig/
[5] https://www.svd.se/a/GyAQpJ/stina-oscarson-foljde-sina-egna-principer
info@opulens.se
