VALÅR. “Under två år har biobesök, museer, konserter, teaterbesök, idrottsevenemang, festivaler och kulturfester fått stå åt sidan. Att då blåsa till strid mot kulturen behöver inte nödvändigtvis vara det smartaste populistiska draget”, skriver Nathan Hamelberg.
DEMOKRATI. “Bokens styrka är att den berättar om hur den rådande situationen ser ut i en av världens äldsta och bäst fungerande demokratier och hur den ska kunna fortsätta vara det under de kommande decennierna.” Vladan Lausevic har läst Olle Wästbergs bok Den hotade demokratin.
DEMOCRACY. The book The Tribalization of Europe. A Defense of Our Liberal Values by Marlene Wind is a welcomed contribution to discussions about Europe’s future. Wind’s message is that historical lessons are important to act against opportunism and populism.
DEMOKRATI. Det finns ingen “god populism” eftersom populister, oavsett färg, har demokratins avskaffande som sitt slutmål. Istället tänker sig populister alternativ till demokratin som etnokrati (högerpopulism) och enpartistat (vänsterpopulism). Utvecklingen i Bolivia visar på ett exempel där både TAN-vänster- och TAN-höger-aktörer har skadat och urholkat demokratin genom åren.
KONSERVATISM. “Det handlar om en ideologi som reser trygghetens och gemenskapens ramar, som poängterar social marknadshushållning, det vill säga en välbehövligt tuktad rå kapitalism, och som ser grundläggande normer”, skriver Bengt Olof Dike och betackar sig för “falska SD-märken på konservatismen”.
KULTURKRIG. “Högerkollektivismen är annorlunda eftersom den väsentligen sparkar nedåt, gärna mot de som absolut inte kan försvara sig”, skriver Mattias Svensson.
NOG NU. Det räcker med galopperande polarisering och populism nu. Vi behöver inte mer av skenande segregation och skeva självkänslor. Istället behöver vi uppvärdera måttfullheten, hänsynsfullheten och eftertänksamheten, skriver Erik Cardelús.
MAKTEN. Om du inte kan få bort den som har makt över dig, är det något fel på systemet. När man pratar om dem som bestämmer handlar det aldrig om dem som äger och förvaltar kapitalet. Den ekonomiska makten är en ickefråga, skriver Carsten Palmer Schale.