STATISTIK. Kvinnor är underrepresenterade i politiken. Procentuellt har män fler positioner som partiledare, gruppledare, riksdagsledamöter, ministrar, departementschefer och utskottsordföranden.
ESSÄ. I de flesta lägen är det bättre att våga ha fel än att inte våga alls. Sällan, för övrigt, hinner man ju vänta in att alla argument skall vara på plats, menar Stellan Lindqvist.
JÄMSTÄLLDHET. Med all respekt för Zelenskyj, varför måste vi återigen ha en idealiserad manlig föregångare som visar oss dessa självklarheter? Erik Cardelús menar att det är något unket i debatten när självklara och eftersträvansvärda mänskliga dygder som rättrådighet, klokhet, måttfullhet och tapperhet förbehålls männen.
JÄMSTÄLLDHET. “Om kvoten 70-30 gäller för de ledande positionerna i samhället innebär då att vi tappar manliga begåvningar på vägen. Precis som vi tidigare tappat kvinnliga”, skriver Lars Thulin.
UNDERSÖKNING. Mer än var fjärde svensk har läst mer än vanligt under pandemin. Det visar en Novus-undersökning som har genomförts på beställning av Sveriges Radios Kulturnytt. Men undersökningen visar också att nästan en fjärdedel av alla män inte läser alls. Drygt 24 procent av alla män i åldrarna 18–79 år svarade att de varken läser…
BACKLASH. Den kvinnliga frammarschen har i all huvudsak byggt på att kvinnor i konkurrenser ofta presterat bättre än män. Och så får det lov att vara. Men den manliga demeriteringen är likväl ett problem, menar Anders Björnsson.
KÖNSROLLER. “Trots att kvinnor i snitt lever längre än män och därför är överrepresenterade i riskgruppen för corona så är män hårdare drabbade. Nu verkar folk ta viruset som något vi bara ska lära oss leva med, men om män inte ska drabbas hårt så ställer det krav på förändring”, skriver Nathan Hamelberg.
I SAMARBETE MED PARTNER. Caroline Cabot möter författaren Anders Kandelin. I hans rykande färska novellsamling Men han försökte beskriver han åtta olika män och deras relationer. De vill väl, har höga ambitioner men sällan förmåga.