Psilocybinterapi lär innebära slutet för psykoanalysen
MAGISKA SVAMPAR. Om den psilocybin-assisterade terapin håller vad den lovar kommer analysandernas tröstlösa divanmonologer år ut och år in att kunna brytas, menar Patrik Stigsson.
AI som bildskapare – måste det kallas konst?
KREATIVITET. Nyligen skrev Mathias Jansson om hur AI tar över kreativiteten. I dagens konstkrönika lägger Ida Thunström fram sin syn på AI-genererade bilder. Måste dessa kallas konst?
Helgessän: Vad ansåg Freud egentligen om sex?
IDÉKRITIK. Sexualiteten borde bejakas för annars kan man bli sjuk. Men sexualiteten kunde även vara ett samhällshot och onani skadligt. Det var knappast sådana budskap som väckte Karin Boyes intresse för psykoanalys eller fick Harry Martinson att uppskatta Freud. Och det är knappast Freuds faktiska syn på sexualiteten som väcker entusiasm hos dagens kulturarbetare.
Freudianska frågor i Flensmarcks roman
ÖVERLAGRING. In i smärtan är ett genomtänkt och genomarbetat verk. Avgörande för läsupplevelsen är kontrasten mellan den omogne unge mannens perspektiv och överlagringen av det mogna, skriver Jonatan Jakobsson Wik.
Skräckstämningar som bländar
TV-SERIE. I den nya Netflix-serien Freud får vi möta den unge Sigmund Freud i jakten på mördare i 1800-talets Wien. Clemens Altgård har sett den.
Terapisessioner som väcker mersmak
GRÄNSÖVERSKRIDANDE. Jägerfeld och Strandberg har skapat en underhållande och intressant bok i gränslandet mellan litteratur och populärvetenskap, skriver Mathias Jansson som läst Monster i terapi.
Metaforen — hur fungerar den?
BESTÅR. Under en period på 80-talet och i början av 90-talet var bruket av metaforer starkt ifrågasatt i den litterära debatten. Men bruket består. Carsten Palmer Schale skriver här om en av litteraturens minsta beståndsdelar — metaforen.
Allt du velat veta om Markis de Sade men inte vågat fråga om
SADISM. ”När den skadade eller depraverade fantasin väl vant sig vid den sortens kränkningar av den goda smaken och naturen, så är det mycket svårt att återföra fantasin till den rätta vägen.” Carl Magnus Juliusson menar att Markis de Sades bok De 120 dagarna i Sodom egentligen är en idéroman, som drar upplysningen och…
Det vardagliga inger ingen trygghet
KUSLIGT. “Detta grepp förstärker den kusliga känslan av att iaktta något som pågår bortom den av människor kända världen. De relativt korta verserna med sina många långa, flerdelade ord är täta, kompakta och slingrande som skogen”. Anna Remmets recenserar Erik Vernerssons debutverk.