Finländskt pangpang helt utan känslor

Scen & film.
Huvudrollsinnehavaren Jorma Tommila är tänkt att personifiera finsk sisu. Foto: Antti Rastivo/Nordisk film.

KRIGSFILM. En guldgrävare råkar i luven på tyska soldater när den westerninspirerade Sisu går upp på biograferna. Filmen är en platt romantisering av den finske mannens uthållighet i en karg nordlig miljö. 

Sisu
Betyg:
Opulens betyg 2
Genre: Action, krig
Språk: Finska
Premiär: 14 april 2023
Regi: Jalmari Helander
Med: Jorma Tommila, Aksel Hennie, Mimosa Willamo
Speltid: 1 timme 31 minuter
Åldersgräns: 15 år

Filmen utspelar sig i det nordligaste Finland år 1944 och handlar om en krigsfront som spelfilmskamerorna inte varit nämnvärt riktade mot – Lapplandskriget. Huvudpersonen, en redig finsk eremit med stenansikte vaskar fram guldklimpar. På väg mot staden och växlingskontoret råkar han på nazityska soldater varpå en 90 minuter lång kamp om guldet inleds. 

Att filmen är finskspråkig kan tänkas skrämma iväg biobesökare i onödan. All dialog går nämligen att krita ner på ett halvt A4-ark. Huvudpersonen är karaktäristiskt tystlåten och ger som mest ifrån sig morrande läten. Nazisterna, natsiter på finska, talar i vanlig ordning engelska med tysk brytning.

När guldgrävaren rider mot en fond av kargt kalfjäll fungerar Finlands prärie oväntat bra som skådeplats för en västernrulle. De fulländade landskapsbilderna är som hämtade ur en Red dead redemption-fantasi, fast med mulet väder och hård kuling. Cowboypubliken lär känna igen våldet och bildspråket från västernfilmer, i denna pirogwestern. 

Krigsfilmskonnässören däremot, den som kräver historisk korrekthet, kommer irriteras av MacGyver-figuren i huvudrollen, som på de mest påhittiga och osannolika vis tar sig oskadd ur de svåraste av knipor. Gubben överlever varenda konfrontation med soldaterna. Han simmar outtröttligt i geggamoja och sicksackar mellan landminor på ett förutsägbart vis. Avsaknaden av svagheter, sisu, som filmen bärs av är också det som gör huvudpersonen endimensionell. Somliga hade hellre sett en historia med mer bäring i verkligheten om de finländare som faktiskt gjorde livet surt för nazisterna i andra världskrigets slutskede. 

Filmen försöker förvisso inte heller fördjupa karaktärerna, istället har man lagt krutet på just krut och gränslöst brutalt våld. Det är en film för den som mår gott av närbilder av lortiga sår, spikar i fötter, knivar genom huvuden och lik dinglande i telegrafstolpar.

En kritiker iförd hawaiiskjorta i bänkraden bakom undertecknad skrattar gott åt hur soldaterna ramlar tokroligt medan litervis kroppsvätskor spills och benstumpar far hejvilt. Det är skickligt gjort men likväl våldsunderhållning, helt utan känslor. 

Filmen är mer än något annat en romantisering av den urfinske mannen. Huvudpersonen ska med sin, lortighet, uthållighet och tystlåtenhet personifiera finskheten själv. Sisu, ett begrepp lika uttjatat som danskans hygge och svenskans lagom. 

– Det handlar om att inte ge upp. Och det gör han inte. Vi har ett ord för det i Finland som är omöjligt att översätta, säger en av de finska karaktärerna efter att hon just översatt sisu till att inte ge upp

Sisu har premiär på biograferna den 14 april. 

Sisu
Betyg:
Opulens betyg 2
Genre: Action, krig
Språk: Finska
Premiär: 14 april 2023
Regi: Jalmari Helander
Med: Jorma Tommila, Aksel Hennie, Mimosa Willamo
Speltid: 1 timme 31 minuter
Åldersgräns: 15 år
EDVIN GRANS
info@opulens.se

Det senaste från Scen & film

0 0kr