LYRIK. Ellen Nordmark är 21 år och bor i Malmö. Täbyutopi är en politisk dikt, och sådana texter skriver hon med jämna mellanrum — oftast utan tanke på att de måste höra ihop med varandra.
slänger mina kroppsdelar på återvinningscentralen
återvinn mig
vinn mig åter
container för livmoder, luftstrupe, tarmslinga
“hej, hej”
mannen sträcker fram sina händer fingrar
sorgkanter
ett ramverk
ramberättelse runt vår dystopi
pekar mot honom själv
han kan hjälpa mig
kramar krampaktigt mina återvinnigskärl
hjärta och själ
räds att gå mannen som
“opåkallat söker upp andra i syfte att insamla deras återvinningsmaterial”
till mötes
att bli medbrottsling
förbud och förebud
brott i medmänskligheten
sorterar noga mig själv
karvar fettet
drar i muskelfästen
nystar nervtrådar
nervbanor
lättnad att slänga hjärnan
hjärtat
ögonen
känns inte längre vid
mänskliga kroppsvätskor
mannens eller mina
jag lämnar sopstationen alla kilon lättare
loggar in på ebay, blocket, marketplace
hoppas hitta prisvärda lemmar
gärna ett plasthjärta
en plastisk hjärna
mannen kvar på sopstationen
ändstationen
man kan inte sortera bort sig
har bara sig
egentligen
har sina händer, fingrar
hans sorgkanter
har blivit naglar i ögon
bärande bjälkar
i ett samhällsbygge
byggt på individansvar
att sopsortera
människan
info@opulens.se
