Lyrik: Pankhuri Sinha i svensk översättning

Prosa & poesi
Pankhuri Sinha.

POET. Som höstens första Prosa & Poesi-bidrag har vi äran att presentera några av poeten Pankhuri Sinhas dikter i översättning av Freke Räihä. Han har också skrivit en kort presentation av poeten.

 

Freke Räihä är svensk poet, kritiker och översättare. Han är bland annat publicerad i Horisont, Ord & Bild, Lyrikvännen och här i Opulens. Var en tid redaktör för tidskriften Kulturen och arbetar sedan 2018 som skrivpedagog vid Österlens folkhögskolas skrivarkurs. I år är han aktuell med diktboken Skisser ur det finska, det ödsliga skånska, ja från Västerbotten, utgiven på Smockadoll förlag.

Pankhuri Sinha (1975) är en tvåspråkig författare, frilansjournalist och historiker. Just nu undervisar hon i historia på ett statligt universitet i den bördiga indiska delstaten Bihar. Hennes historiemaster kommer från SUNY i Buffalo, USA och hon har påbörjat en doktorandutbildning vid University of Calgary där hon skrivit om den brittiska imperialismen.

Sinha har publicerat sig på både hindi och engelska och fått sina dikter översatta till flera indiska språk såsom bengaliska, marathi, telugu och bodo men också till tyska, franska, spanska, serbiska, nepalesiska, turkiska, tjeckiska, uzbekistanska, hebreiska och rumänska. Hon har själv översatt poeter från Ungern, Rumänien, Serbien, Italien och Turkiet och översätter ofta mellan hindi och engelska.

1995 mottog hon sitt första litterära pris, det prestigefyllda Girija Kumar Mathur-priset för sin diktsamling Ek naya maun, ek naya udghosh och har publicerat novellsamlingar för Gyanpith samt ett par engelskspråkiga diktsamlingar – därefter har hon publicerat fem diktsamlingar på hindi, allra senast Osil Subahein (2019). Genom åren har hon mottagit ett flertal litterära priser och akademiska utmärkelser.

 

vad och vilka folk är

Folk är det de görs till
vad de tillåts vara
i en del fall
vilka villkor de tillåts
bättre såväl som sämre
vilka prövningar de utsätts för
vilken regim de ställs under
folk blir spegelbilder då
några tillåts mer självständighet
mer laga utrymme
mer regelrätt tortyr
av andra
vissa elever får
lösare tyglar
än andra
med oländigare terräng i sina liv
de förstärker sina positioner,
tillåts de vara
det de inte borde vara?
På något besynnerligt, fördolt sätt?

 

kakaobönsplockandets mörka poesier

Kakaobönsplockandets mörka poesier
dagar som gjorda för chokladmat
sockrig sötma
pulveriserad sötma
påtvingad sötma
en fullständig saltlöshet
all matsmältning påverkas
av det vansinniga havet under
beroendet av kakao
tankarna är simmiga
även de om kakaobönor,
kakaoträd
soldater marscherar över
främmande länder
i ofattbara krig
med helt vita kartor
utan en enda sammanhållen tanke
utan en enda duglig måltid
allting uppskjutet
tillfälligt vid liv
genom choklad
genom ett lånat soldatnamn.

 

Mjukglassmornar

Albertasol,
arktisk hetta, närapå
att kalla det hetta, är
att längta efter hetta.
En norrsommar,
välkommen
angenäm
efterlängtad
något disig
av stridens hetta,
en ogjord strid,
en civil strid,
en kamp kring samhällets frågor.
Vid dörren, i väntan
över fönsterblecket,
en kamp flödande i mjukglassens smältande mjölk,
sedan ständigt utrunnen,
eftersom mjölk bär så oerhörda egenskaper,
den kan både trygga och nära.

 

deras senaste mord

Du är väldigt ung sa hon
ja, jag är väldigt ung
sa hon
jag kan fortfarande ha ett barn
jag kan fortfarande ha mitt barn
om de tillåter det
om de inte gör det
till identitetspolitik
som parar ihop
staterna
vi kommer från
till språken
vi talar
eller om vårt enkla ursprung
och gräver upp allt gammalt från skoltiden
till och med när det inte finns något att berätta
kan en eld tändas
i en bortkommen skog
och liv förgöras
eller om de inte gör det
till de inbjudningar
jag accepterat
och de måltider
jag fått här,
när tog politiseringen
av att var och en bara betalar för sitt
fart
och började tala
om någon som paniskt behövde få dig
att lämna fronten
överge skyttegravarna
som en del av avtalet?
Att ge upp
alla dina rättigheter
genom att
åsidosätta allt detta
snälla du
om du tillåter mig
så kan jag fortfarande rädda mig själv.
Jag kan fortfarande ha ett barn
fortfarande leva ett liv.
Och behålla det.
Alldeles säkert
om du inte mördar
den mest efterlängtade
mannen i mitt liv
eller tar honom från mig
kan jag fortfarande ha ett barn
kan jag fortfarande leva ett liv
och behålla det.

(Översättning: Freke Räihä)

FREKE RÄIHÄ

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Prosa & poesi

Det allra svåraste

PANDEMIN. Kina Nilsson skriver smärtsamma men ändå hoppingivande dikter i en svår