81 resultat hittades.
PERSONLIGT. “Det finns fler syften än vad jag kan räkna upp: musik är rogivande precis som den kan vara hetsande, den kan vara sorgsen likaså glad, den kan få oss att känna närvaro eller skapa avstånd mellan oss och andra”, skriver Linda Bönström.
ESSÄ. “För den som är obetingat konsekvent i sina tankegångar blir det en uppslitande kamp. En kamp mot kollegiala intressen och förväntade lojaliteter. En kamp mot förlegade sanningar och auktoritativa ställningstaganden.
BREVVÄXLING. Under ett års tid kommer våra medarbetare Crister Enander och Kristian Lundberg brevväxla här på Opulens. Ett tankeutbyte om hur det står till i vårt samhälle och dess institutioner och vart vi är på väg.
EFTERTANKE. “‘Varat’ står då för det som alltid finns, ande, men också det som människan delar med hela naturen, och ‘existensen’ är dess olika former i tiden. Religionerna har avreglerat Gud så att de inte bara konkurrerar (och den med billigast andliga omkostnader får företräde) utan proselyterna krigar och förgör varandra”, skriver Gunnar Lundin.
OFÖRUTSÄGBARHET. ”Att leva är en storm och en storm garanterar inget, tvärtom. Även i den mest privilegierade delen av världen förblir livet oförutsägbart, orättvist och farligt”, skriver Maria Küchen.
SKILJELINJER. ”Men vad är egentligen liberalkonservatism? Jag har aldrig ens hört begreppet förut.” Jag talade om moderaternas kris med en bekant, som man gör, och hon, som bara är normalt politiskt intresserad, var förvirrad.
Jag tror många tänkte samma sak när de såg rapporter om flaggviftarna på Medborgarplatsen som skanderade ”ut med packet”, ”inga afghaner på våra gator” och i något fall hoppades att de sittstrejkande skulle bli våldtagna.
LAISSEZ-FAIRE. “Men om man hatar våld och inte tror på politiken, är det återstående medlet, menar Orwell, uppfostran. Tron på denna förklarar kanske även Dickens stora intresse för barndomen.” Carsten Palmer Schale läser Charles Dickens med George Orwells glasögon.
NEKROLOG. Hans livsstil var asketiskt sträng samtidigt som har var mycket ödmjuk. Thomas Notini minns Nicolai Geddas
