CORONATANKAR. “På radion loopar nyhetsinslagen, samma uppjagade röster och betoningar, samma journalister som ställer samma frågor till samma experter.” Erik Cardelús om tristessen många av oss upplever nu. En tristess som dock ibland kan leda till kreativitet, som när Isac Newton i 1600-talets mitt satt i karantän under en pestpandemi och utanför hans fönster föll…
TV-SERIE. I den nya Netflix-serien Freud får vi möta den unge Sigmund Freud i jakten på mördare i 1800-talets Wien. Clemens Altgård har sett den.
CORONATANKAR. Jag har hotats av militär för att jag sitter ensam på en parkbänk och dricker apelsinjuice. Moskéerna är stängda och böneutropen fem gånger per dag har tystnat. Allt det där som aldrig händer har hänt. Verkligheten överträffar alltid dikten, skriver Cecilia Persson i en personlig betraktelse från ett fattigt hörn i en värld lamslagen…
ALTERNATIV. Teknologin måste göra ett hopp framåt i kristider, och här kan det finnas något värdefullt med vår påtvingade kollektiva isolering. Möjligheterna är nämligen, precis som aggressiva virus, gränslösa.
PROSA. Hermanssons prosa är som bäst när den förfrämligar det bekanta så pass att det blir absurt, eller varför inte använda beteckningen absurdistiskt – för att betona Hermanssons släktskap med Samuel Beckett, skriver Erik Bovin.
CORONASPANING. Oavsett om vi är smittade eller inte är förmodligen detta en känsla de allra flesta av oss delar nu.
KRISTIDER. “Jag är född och uppvuxen i ett land där toalettpappershamstring var lika vanlig under en ostörd arbetsvardag som i dagens svenska coronavirusvardag”, skriver Vladimir Oravsky som berättar hur man i Tjeckoslovakien ibland fick använda bussbiljetter för att torka sig efter toalettbesök.
DIKTVERK. Trots att det stundtals känns platt finns här ett intressant spänningsfält i motsättningen mellan att vilja vara nära orden och den distanserade tonen.
