Granen som metafor

Konst.

 

Ann Böttcher. Struggle and Endurance, America I, 2005. (Foto: Jean-Baptiste Beranger).
Ann Böttcher: Struggle and Endurance, America I, 2005 (Foto: Jean-Baptiste Béranger)

IDENTITET. I Ann Böttchers bildvärld finns många olika sorters granar. Granen blir en metafor för hur institutioner, ideologier och samhälle bidrar till att forma identiteten, skriver Maria Johansson.

Ann Böttcher
Verk 2000-2020
Bonniers konsthall, Stockholm
Pågår t o m 23 maj. Senare i år visas utställningen på Malmö konsthall

T v: Ann Bottcher – Transitportal, Lofoten-Krigsminnemuseum, Svinoya, Svolvaer, Lofoten NO 2013. (Foto: Carl-Henrik Tillberg) T h: Ann Bottcher: Nana Reverting, 2019. (Foto Camilla Gewing Stålhane)

På Bonniers konsthall pågår till den 23 maj en retrospektiv utställning av Ann Böttcher. Utställningen kommer därefter vandra vidare till Malmö konsthall där den öppnar den 4 december.

Böttcher har tidigt gjort sig känd för sina teckningar av granar och sitt intresse för granens historia. Och även i denna utställning står granen i fokus. I ”Den svenska serien” som visades på Moderna museet redan 2005 refererar hon till granens historia i Sverige, med hjälp av en tidslinje som sträcker sig över 400 år. Längs tidslinjen har Böttcher samlat olika slags information om granar, exempel på hur granen avbildats i olika tidsperioder, anekdoter och fakta, egna teckningar och anteckningar.

I de nyare verken finns även referenser till granens historia från Tyskland, Norge och i verket ”St. Joseph’s 1827-2014” från Irland. I sistnämnda verket ingår en serie om fem teckningar från 2014. Titeln är namnet på en irländsk psykiatrisk institution och Böttchers teckningsserie föreställer irländska idegranar och cypresser som växer på sjukhusområdet. Teckningarna presenteras tillsammans med en dokumentation över sjukhusets olika namnbyten. Kopplingen till hur både naturen och människan kan kontrolleras av institutionen är märkligt nog både subtil och tydlig.

Böttchers vackra, minutiöst och meditativt utförda blyertsteckningar av landskap, skog och granar har kommit bli det man identifierar henne med. Men i utställningen på Bonniers konsthall står flera textila verk i centrum vilka tillför utställningen en komplex, fysisk och rumslig kvalité. Både de textila verken och att flera av verkens gestaltningar har karaktär av installation, bidrar till en mångbottnad avläsning av teckningarna.

I verket ”Transmigration” (The Gestapo House, Svolvær, Lofoten, NO) 2013, har fem teckningar av granar monterats på trähyllor från ett nerlagt krigsmuseum i Svolvaer. Inte bara museet har lagts ner, man har även tagit bort de barrträd som hade planterats runt museet. Vilket konstnären dokumenterar i fotoserien ”Returning to Svolvær, October 2014”. Museets och områdets krigshistoria tangerar Böttchers egen bakgrund då hennes pappa växte upp i Tyskland under nazismen, och flydde till Sverige efter kriget i samband med uppdelningen av Tyskland. Att han valt att inte berätta om sina erfarenheter tycks som en dold kraft bakom Böttchers metodiska arbete med att bena upp historien. Hon har en utvecklad känsla för timing och förmåga att ta vara på slumpen, när hon om och om igen nästan bara hamnar i möjligheter att utforska detta.

Prenumerera på Opulens nyhetsbrev gratis!

Välj om du vill ha nyhetsbrevet sex dagar i veckan eller på måndagar.
Prenumerera

I Böttchers arbete med konst har en historia om granen som en symbol för nazismen uppenbarat sig. Det planterades mycket granskog i Norge under den nazistiska ockupationen. Granarna ansågs av de nazistiska ockupanterna bäst kanta en nybyggd järnväg för frakt av krigsmaterial. När det romerska imperiet försökte invadera det germanska territoriet stoppades de av granar. Den skogsterrängen var för besvärlig för de romerska trupperna och de valde tydligen tack vare granen att retirera. När Göring fick veta detta kom han att tolka granen som arisk (inte bara människan utan även naturen kunde tydligen klassificeras som arisk) så därför valdes granen att planteras längs en strategiskt tillkommen järnväg i Norge. De nazistiska kopplingarna till granen dyker upp redan i Böttchers tidiga verk. Till exempel i ”Den svenska serien” från 2005, där det i dokumentationen av granens historia finns en vapensköld från en adelssläkt i Småland. Anledningen till att vapenskölden finns med är att skölden har granen som symbol. Dottern till adelsmannen gifte sig med Göring, vilket utgör en rätt märklig koppling till nazism redan där. I ett annat verk från 2008 ”Ryamatta, Sverige”, en ryamatta utifrån ett julkort (NSB: God Helg. 1930-tal) skymtas nazistkorset bakom granskogen.

I Böttchers bildvärld finns många olika sorters granar. Från vildvuxna skogsgranar till trädgårdsgranar som med tuktande beskärning växer till runda bollar. Granen blir en metafor för hur institutioner, ideologier och samhälle bidrar till att forma identiteten.

MARIA JOHANSSON
info@opulens.se

 

 

 

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Konst

Kottar

TEATERREGISSÖR. I dag presenterar vi ett nytt collage av Hilda Hellwig, mest
0 0kr