AGENDA 2030. När coronakrisen ebbat ut har FN:s Agenda 2030 de bästa förutsättningar för en omställning till ett hållbart samhälle, skriver Anders Hermansson som dock menar att bilden av svenskarna som ett solsemestrande folk står i vägen för en den önskvärda utvecklingen.
Sällan har väl de ekonomiska klyftorna framstått tydligare än när Anne Linde meddelade det sorgesamma beskedet att svenskarnas kommande utlandssemestrar är inställda. ”Jag skulle inte boka en utlandsresa” var Anne Lindes inrådan till befolkningen.
Regeringens besked att sommarens solresor borde ställas in ligger i linje med deras tidigare beslut att landets skidanläggningar skulle stänga ned under påsken. Föga kunde regeringen ana den motreaktion som följde på besluten över inställda resor. Bättre bemedlade stockholmare hotade med att besöka sina fritidshus och därmed belasta landsbygdens sjukvård.
När regeringen låter bilden av inställda afterskiaftnar representera pandemins skadeverkningar blir effekten att lidandet likställs med konsumtion. I den allmänna debatten framstår den som kan spendera mest som mer skyddsvärd. Hur vissa, oftast inflytelserika, lyckas driva igenom sina krav förklaras med begreppet problemformuleringsprivilegiet. En grupp som äger agendan och låter allmänheten driva debatten vidare, som en snackis på sociala medier. Agendasättandet kräver även att de kapitalstarka grupperna agerar i symbios med myndigheternas beslut. Exempelvis diskuterades inställda långresor samtidigt som regeringen gav miljardstöd till landets flygföretag och SAS i synnerhet.
Miljardstödet hade till syfte att öka befolkningens flygresor men maskerades som ett skydd för samhällsviktiga funktioner, exempelvis brandflyget. Att ge stöd till kapitalstarka företag som SAS, kan jämföras med de förändringar i socialförsäkringssystemet som regeringen införde under pandemin. De nya reglerna gynnar personer med hög inkomst och trygga anställningsvillkor genom att taket i ersättningsnivåerna höjts betydligt. Motsatsen återfinns hos arbetstagare med osäkra villkor, som har att se fram emot en fortsatt låg ersättningsnivå.
För att kunna genomföra beslut som missgynnar marginaliserade grupper behöver de bli ”undanskuffade” från debatten. Att undanskuffa särskilda grupper från agendan skapar en hegemoni i debatten, enligt rättssociologen Thomas Mathiesen. Hegemonin här, enligt Thomas Mathiesens maktteorier, är bilden av svenskarna som ett solsemestrande folk. Grupper som upprätthåller bilden anses därmed mer skyddsvärda. De marginaliserade får däremot hålla tillgodo med handklappning och gratis pizza.
Bilden av svenskarna som ett solsemestrande folk stämmer dock dåligt med verkligheten. 16 procent av landets befolkning lever kring fattigdomsstrecket och bland den gruppen är det fem gånger vanligare att inte ha råd med semester. Det innebär att var tionde invånare saknar möjlighet till ens den enklaste resa, exempelvis besök hos släktingar. När det gäller utlandsresor eller fritidshus blir andelen betydligt högre. En tredjedel av arbetarna har inte möjlighet att resa till solen. I den gruppen återfinns ofta ensamstående föräldrar som tvingas till deltidsarbete. Just deltidsarbete är en faktor som ger både lägre inkomst och försvårar inträdet till socialförsäkringarna.
Myten om solsemester reproduceras i skolan och skiktar eleverna enligt förmögenhet. Berättelser om fjärran länder blir en smärtsam påminnelse för de elever som tvingats tillbringa sommaren hemmavid. Men narrativet går att bryta med hjälp av skolans uppdrag som utjämnande faktor. Istället för att låta eleverna beskriva statusmarkörer, kan de få berätta om sommarminnen. Minnena kan uttryckas genom emotionella känslor, med målande beskrivningar av exempelvis naturfenomen.
Enligt Agenda 2030 kan skolan bli den arena som skapar det inkluderande samhället. Agenda 2030 är FN:s plan för omställning enligt de globala målen. De globala målen kombinerar, miljö, sociala och ekonomiska aspekter till en enhet. Det unika med Agendan är att varje aspekt av omställning skall ske enligt ett rättviseperspektiv, som inkluderar även marginaliserade grupper i den politiska processen. Skolan ska exempelvis lära eleverna ett kritiskt förhållningssätt, genom att ifrågasätta sina handlingar.
”Upphör med flygcharter och all inclusive. Välj istället tågluffning genom dina grannländer och ät på lokala restauranger”, uppmanar Agenda 2030. Den minskning av flygresandet som föreslås i Agenda 2030 har faktiskt redan fått genomslag i Sverige. De senaste åren har tågresandet ökat lavinartat medan thailandssemestrarna har halverats. “Svemestra”, att tillbringa semestern i vårt eget land, är nu vanligare än utlandsresorna. Orsaken till det förändrade resemönstret stavas flygskam och klimatomställning.
När coronakrisen ebbat ut har Agenda 2030 de bästa förutsättningar för en omställning till ett hållbart samhälle. Ett litet steg på vägen var införandet av gratis sommarkort till elever. Syftet med sommarkortet var en ökad frihet för ungdomar genom att upptäcka nya platser, oavsett ekonomisk bakgrund.
Anders Hermansson
