Kräv fler gratisplatser!

Krönikor/Samhälle
Foto: Pixabay.com

DET OFFENTLIGA RUMMET. Fler gratisplatser där vanliga människor får byta bajsblöjor, där vilsna ungdomar får hänga, pensionärer spela schack och missbrukare värma sig leder inte till samhällets förfall. Tvärtom, skriver Amra Bajric.

 

Det finns få platser utanför ens privata bostad där en människa får vistas utan att det kostar.

Det är rusningstrafik, den sorten där intim bekantskap stiftas med alla på bussen eller tunnelbanan vare sig man vill eller inte. Det finns få saker som gör en människa så passivt aggressivt rasande som att småsvettas i ett trångt utrymme. Jag kände min mascara rinna, trosorna hade korvat sig på baken och jag hade varken möjlighet, eller det privata svängrummet till, att rätta till dem. Min hjärna försöker få stopp på mina förbannelser över att ha bosatt mig i en storstad genom att på repeat upprepa ”jag trivs bäst i öppna landskap” när jag tittar ned på min 11 månader gamla dotter och inser att hon har bajsat. Akut blöjbyte behövs. Jag kliver av på nästa station och frågar på en restaurang, ett café och en butik om jag kan få låna deras toalett snabbt för att få byta på mitt barn. Jag möts av ett nej på samtliga platser för att jag inte har köpt något. Jag tar bara upp plats i deras lokaler, är ingen kund och därför inte värd uppmärksamhet. Jag hittar till slut en fristad – biblioteket. Vi byter blöja och dröjer oss kvar en stund bland barnböckerna. Vi lånar inget men får en mysig stund ihop – helt och hållet gratis för mig och min dotter.

Arbetsmiljön då! – ropar högern. Otryggheten bland anställda och ”de som sköter sig” på allmänna platser tas upp som argument för tukt och förbud. Vad sägs som säkra anställningar, högre löner och mer personal?

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Gustaf Lantz har skapat debatt när han under Sveriges Televisions Veckans brott föreslog att gansterrap, eller ”romantisering av våld och kriminalitet” bör förbjudas på fritidsgårdar. Varför är det alltid platser som är gratis för vanliga människor som ska tuktas, förbjudas och stramas åt? Gång på gång vill högerpartier (jag räknar dit sossarna också) strama åt budgeten för fritidsgårdar och bibliotek. Sverigedemokraterna har sedan en tid tillbaka testat idén om att förbjuda viss litteratur, dra ned på anslagen för litteratur på andra språk och velat se över programverksamheten på våra folkbibliotek. Fritidsgårdarna verkar förväntas gå runt på de anställdas goda vilja och kärleken för sitt jobb. Men framförallt ska friheten och tillgängligheten för besökarna begränsas. Istället för fler resurser i form av mer personal till daglig verksamhet, nattvandrare och upprustning av lokaler föreslås väktare på fritidsgårdar och bibliotek som ska slänga ut oönskade besökare. För att minska antalet lösdrivare har många bibliotek infört betaltoaletter. Jag hade tur som hittade ett bibliotek där toaletterna fortfarande är gratis. När det kommer till fritidsgårdar, bibliotek och liknande verksamheter är det alltid kundens fel. Alltid.

Prenumerera på Opulens nyhetsbrev gratis!

 

 

Arbetsmiljön då! – ropar högern. Otryggheten bland anställda och ”de som sköter sig” på allmänna platser tas upp som argument för tukt och förbud. Vad sägs som säkra anställningar, högre löner och mer personal? Ingen pratar om arbetsmiljön bland butiksanställda under jultid, där det varje år larmas om den psykiska påfrestningen det innebär att behöva lyssna på julmusik i snitt åtta timmar om dagen. Julmusik gör kunderna på bra humör och får dem att handla mer. Besökare på bibliotek och fritidsgårdar genererar inga pengar och deras beteende bör därför regleras.

Det är inte våldsbejakande musik på fritidsgårdar som leder till ökat gängvåld, det vet till och med Gustav Lantz. Men det är enklare att byta Spotify-lista, desto svårare att stå för att ens parti bidragit till de enorma klasskillnader vi har i Sverige idag. Det som dödar är kanske bristen på bostäder, inkomst och bra skolor. Fler gratisplatser där vanliga människor får byta bajsblöjor, där vilsna ungdomar får hänga, pensionärer spela schack och missbrukare värma sig leder inte till samhällets förfall. Tvärtom.

AMRA BAJRIC

Amra Bajric är skribent och debattör född i Bosnien. Hon har studerat american studies i Nederländerna men bor idag i Stockholm där hon arbetar som bibliotekarie. Amra går för tillfället Aftonbladets ledarskribentsutbildning och är politiskt aktiv.

Det senaste från Krönikor

Den stoiska trenden

LIVSSTILISM. ”Hur mycket utrymme lämnar egentligen den globala kapitalismen och konsumismen för

Vad gör vi med felbarheten?

GRÅSKALOR. Motsatsställningen mellan tekniska marknadslösningar och mer ideologiskt färgade livsstils- och statliga
Gå till Toppen