Kosmopoliter och traditionalister

Krönikor/Samhälle
Foto: Konstantina Kaliakouda

GAL-TAN. ”För många väljare har det blivit viktigare att tänka på vilken samhällskultur vi vill leva i än vilket ekonomiskt system som ska råda”, skriver Vladan Lausevic.

Sverige har under lång tid haft ett av världens mest endimensionella partisystem. Politik har dominerats av politiska konflikter mellan vänster-höger i frågor om välfärden, arbetsmarknaden och skatter. Att den ”sociala” GAL-TAN-skalan, som står för grön-alternativ-liberal vs traditionalist-auktoritär-nationalist, diskuteras mer idag visar på nya politiska förändringar där icke-ekonomiska frågor väcker intresse hos många väljare.

GAL-TAN-skalan uppkom i början av 2 000-talet hos politikforskarna Hooghe och Wilson som ville analysera den politiska utvecklingen efter Kalla kriget med fokus på frågor om synen på miljö, invandring och livsstilar. GAL-partier, som i Sverige motsvaras av till exempel Vänsterpartiet, anser att individer bör ha fler medborgerliga rättigheter som ska garanteras av staten som i fallet med könsneutrala äktenskap. TAN-partier som Kristdemokraterna representeras av de som anser att en äldre syn på moral, lag och ordning i samhället är viktigt och att staten ska upprätthålla det som anses vara traditionellt, vilket märks exempelvis i synen på bildning.

I den svenska debatten märktes GAL-TAN inför och efter valet 2014. Exempelvis skrev den S-märkte statsvetaren Ulf Bjereld att ”industrisamhällets konflikter” rörande ekonomi och fördelningspolitik utmanas av andra, mer kulturella frågor. Under 2016 presenterades skalan främst av statsvetaren Henrik Oscarsson vid Göteborgs Universitet. Oscarsson poängterade att frågor rörande jämställdhet, miljö och mångkultur blivit viktigare för människors politiska identiteter.

Oscarssons argumentation har även koppling till hans SOM-studie från 2015. Enligt studien har ekonomiska frågor i princip dominerat i svensk politik nästan oavbrutet sen 90-talets början. På grund av migrationskrisen blev invandringsfrågan för första gången den absolut viktigaste för ett större antal väljare jämfört med tidigare perioder.

Invandringsfrågans ökade betydelse ledde till att synen på globalisering, öppenhet, kosmopolitism, gröna och toleranta värderingar ställdes mot nationalism, traditionalism och auktoritära lösningar. Även om GAL-TAN inte helt passar för svenska politiska förhållanden är skalan enligt Oscarsson en bra utgångspunkt om man vill jämföra med vad som händer i dagens europeiska partisystem.

 

Samtidigt har GAL-TAN kritiserats, främst från borgerligt håll. Exempelvis skrev PJ Anders Linder från  Axess att skalan är problematisk då frihet och auktoritärt ses som varandras motsatser i en sorts uppdelning i ”GOD-OND”. Linder menar att frihet och auktoritärt kompletterar varandra, så som till exempel att ”nationens frihet” kräver en fungerande försvarsmakt och att kvoteringar på basis av hudfärg och kön är auktoritärt. Skalan frihetlig-auktoritär handlar dock om synen på individens frihet genom avsaknad av offentliga tvång vs offentlighetens (statens) storlek och åtgärder gentemot individen.

GAL-TAN fångar just andra frågor och olika institutionella synsätt, nämligen dem om hur människan och samhället bör vara. Dessutom kompletterar GAL-TAN vänster- och högerskalan. Och precis som det finns idéer om vad som anses typiskt ”vänster” respektive ”höger” så finns det liknande föreställningar om GAL och TAN. I en studie om flerdimensionella politiska skillnader och likheter i EU har forskarna Anna Birgevich, William Smith och Ryan Bakker definierat GAL-TAN. Detta efter vad som favoriseras och främjas hos olika politiska aktörer enligt de undersökta punkterna här:

Birgevich, Smith och Bakker. Översättning från Unpacking the social (GAL/TAN) dimension of party politics: Euroscepticism and party positioning on Europe’s “other”.

Det kan dock fortfarande frågas vad som mer konkret skulle vara GAL respektive TAN när det kommer till just konkreta politiska förslag. Nuvarande utveckling visar på flera exempel. Frågan om de ensamkommande afghanska ungdomarna visar på skillnader eftersom frågan även handlar om Sverige ska vara ett mer öppet eller slutet samhälle, om invandringspolitiken ska vara generösare eller hårdare.

Förslag om tiggeriförbud som hos SD och M representerar TAN genom synen på lag och samhällsordning, om hur människor ska bedriva sin försörjning. Förslag om skademinimering rörande narkotika som hos L och C kan ses som GAL genom mer motstånd till bestraffning samt strävan efter en mer ödmjuk människosyn och ett inkluderande samhälle.

Oavsett vad en tycker om GAL-TAN-skalan är det ett faktum att politiken i Sverige sedan 2014 blivit mer flerdimensionell. För många väljare har det blivit viktigare att tänka på vilken samhällskultur vi vill leva i än vilket ekonomiskt system som ska råda. Därför blir det en viktig fråga för flera partier om hur den politiska kommunikationen ska utvecklas inför valet för att kunna erbjuda svar i debatten till allt mer flerdimensionella väljare.

VLADAN LAUSEVIC

Vladan Lausevic är stockholmare och aktiv som skribent, liberal debattör och aktivist med intresse för såväl mjuka som hårda politiska frågor. I bagaget har en examen i historia och Europastudier. Vladans motto: “Jag har ingen identitet, jag har bara identiteter”.

Det senaste från Krönikor