Hedersvåldet är en ekonomisk fråga

Samhälle

SAMHÄLLE. ”Hedersrelaterat våld hänger ihop med låga ingångslöner, inkomstgapet mellan kvinna och man, nedmontering av välfärden för de som behöver den mest”, skriver Amra Bajric. 

Det svenska hedersvåldet ökar. Det är en skrämmande och nattsvart läsning Aftonbladet lägger fram i sin granskning om hur dagens unga flickor och pojkar lever i Sverige. Föräldrar mördar sina barn! Vi klär det i ord som ”heder” och ”skam” för familjen men allt jag kan tänka på är att familjer mördar och slår sina nära och kära för att de inte beter sig önskvärt. Det känns ofattbart. Och jag är nog inte ensam om att ställa mig frågan – hur kan man ha ihjäl eller göra illa sitt eget barn? Det tror jag inte går att förstå men däremot går det att förstå att hedersrelaterat våld har med ekonomin att göra. För hur långt kommer vi med förståelse egentligen? I slutändan är det oförklarligt. Vi kan anlägga en brydd samhällsvetares min och diskutera i all oändlighet – men vart för det oss?

I dagsläget så vågar ingen förutom rasisthögern riktigt ta tag i frågan. Vänstern är rädda för att peka ut en grupp och menar att heder är något universellt, något som existerar hos alla kulturer. Det stämmer visserligen men vi kan inte sticka under stol med att det är ett större problem i länder och kulturer där kvinnan har det sämre ställt ekonomiskt. Allt är sämre i samhällen där patriarkala strukturer inte utmanas men stämmer det verkligen att hedersrelaterat våld i Sverige har ökat? Fler fall anmäls vilket snarare tyder på att fler vågar anmäla, de känner att samhället finns där för dem och kan hjälpa. Det är en positiv utveckling men vad kan vi göra åt själva problemet?

Om vänstern vill äga den här frågan så kan inte ännu en satsning på normer och projekt så som fotboll för tjejer vara lösningen. Lösningen måste vara att koppla samman fördelningspolitik med minskat hedersrelaterat våld. Det vill säga: pengar och social status till de som har minst. Invandrarkvinnor är den gruppen i samhället som tjänar minst och sist kommer ut i arbetslivet. Det går inte att prata bort hedern och om vi ska nå varje pappa, bror, farbror och granne innan vi gör något konkret kommer vi få fler döda flickor på vårt samvete. Det går inte att nå alla men det går att stärka de svaga. Hedersrelaterat våld hänger ihop med låga ingångslöner, inkomstgapet mellan kvinna och man, nedmontering av välfärden för de som behöver den mest.

Hedern sträcker sig så långt som plånboken gör. Ja, det finns annat: kulturella föreställningar och patriarkala strukturer men mycket av det förlorar sin makt om människors samhällspositioner jämnas ut. Vi kan skälla ut föräldrarna, omplacera barnen, men splittrade familjer löser inte grundproblemet. För det spelar ingen roll i praktiken om det rör sig om ett kulturellt, religiöst eller patriarkalt förtryck. Det spelar ingen roll om det är en specifik grupp eller en universell företeelse. Vi har fastnat i problemformuleringen och rädslan för att våra politiska motståndare använder hedersvåld som ett bevis på att vi är för olika för att samexistera. Det som spelar någon roll är hur vi hjälper ungdomarna – på sikt. Den kortsiktiga lösningen finns redan: socialtjänst, kuratorer och organisationer med spetskompetens gör redan sitt. Normkritik, feminism och samtal om värderingar med unga är på gång. Den långsiktiga lösningen är att kvinnor och män som utsätts för hedersvåld får en ljusare framtid.

AMRA BAJRIC

Amra Bajric är skribent och debattör född i Bosnien. Hon har studerat american studies i Nederländerna men bor idag i Stockholm där hon arbetar som bibliotekarie. Amra går för tillfället Aftonbladets ledarskribentsutbildning och är politiskt aktiv.

Det senaste från Samhälle

Se till helheten!

”Producenterna anonymiseras och det blir upp till medborgaren själv att bedöma den
Gå till Toppen