Veckans vax: Heino – en tysk kultfigur

Musik
Foto: Jesper Nordström. Montage: C Altgård / Opulens.

VINYL. Jesper Nordström förklarar begreppet ”ful-tyskt” och presenterar den tyske kultartisten Heino, som förmodligen inte är lika känd i Sverige som i sitt hemland.

 

Camp är ett engelskt uttryck som syftar på en kulturell stil med inslag av kitsch. Camp kan vara omedveten, och uppfattas då ofta som ett uttryck för bristande sofistikation, eller avsiktlig, och har då vanligen humoristiska eller ironiska inslag
Camp är ett tydligt inslag i samtida populärkultur.

Trogna följare av den här serien vet att jag har en och annan hipp och dyr tysk vinyl i samlingen, men till mitt försvar vill jag säga att de inhandlades innan krautrock blev plågsamt inne och det var innan Sonic Youth och Björk namedroppade Can och Neu! och därmed gjorde att jag kunde sätta både en och två nollor efter inköpspriset. Så är det med allt, hur saker värderas bestäms av vad digniteter anser. Kort sagt svär jag mig fri från anklagelsen att vara en trendputte som bara köper det som är dyrt och inne.

Men så finns det en annan sektion som jag vågar lova aldrig kommer räknas till det som är dyrt och fisförnämt. Det rör sig om något som inte ens den mest germanofile trabanthipster kommer att slanta upp för. Vad är det då fråga om? Jo, vad som inom skivsamlarkretsar börjat kallas ”ful-tyskt”. Vi snackar ompa-ompa, dålig tunn, sladdrig vinyl, kristen schlager från DDR, Boney M och annat som bevisar att tyskar inte bara är bäst, ibland är de så sämst att det blir camp.

JESPER NORDSTRÖM

 

Jesper Nordström är kulturskribent med inriktning på litteratur och idéhistoria, med särskilt intresse för modern poesi och tysk prosa. Han har även gjort resereportage från Berlin och Köpenhamn med inriktning på arkitekturhistoria.

Det senaste från Musik