Lärorikt om alkoholpolitik

Litteratur.
Mattias Svensson.

HISTORIA. ”En utmärkt och tankeväckande läsning oavsett var man står politiskt”. Eftersom Mattias Svensson är fast skribent i Opulens lät vi Göran Dahl recensera hans bok om svensk alkoholpolitik.

Så roligt ska vi inte ha det av Mattias Svensson
En historia om svensk alkoholpolitik 

Timbro

Mattias Svensson är känd som en flitig, kunnig och välskrivande liberal, ofta underhållande, skribent i media (bland annat i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Opulens). En kärna i hans böcker är kritiken mot en stark, förmyndande och paternalistisk stat. I en av Mattias Svenssons senare böcker – Den stora statens återkomst (Timbro, 2017) skriver han om hur staten utökat sin makt och som en följd av det har friheten minskat och rättigheterna motverkats. Han har nu kommit med boken Så roligt ska vi inte ha det. En historia om svensk alkoholpolitik (Timbro, 2020) som enligt min mening är hans bästa – den är välskriven, bitvis mycket underhållande, faktabaserad, personlig med mera. Illustrationerna är väl valda. Men det finns ett och annat att anmärka på. Boken behandlar ett mycket välkänt ämne: spriten och den svenska alkoholpolitiken.

Förordet har skrivits av gastronomen, författaren, kändisen med mera Edward Blom, även han en kunnig författare. Det räcker med att läsa den första sidan för att få en uppfattning av vad Svensson skriver. Och på sidan 9 skriver Blom: ”Mattias Svensson ställer inte bara frågor om hur svenskarna har druckit, och hur det har reglerats politiskt, utan kommer även in på på den alltför ofta ignorerade frågan: varför de druckit. Hans svar är att det ibland varit…för att undfly eller uthärda ett fruktansvärt liv. Men historiskt även för…att främja den sociala samvaron och skänka glädje.

Blom beskriver även hur man gör starköl av lättöl, ett tips för den törstige. Han skriver också om de register som poliser upprättat utifrån sjukjournaler, socialjourer och polisrapporter. Ett hemligt register vars legalitet och legitimitet kan ifrågasättas.

En annan sak som Blom tar upp är korruption som ju sägs vara mycket låg i Sverige. Men det gäller knappast Systembolaget, ett talande exempel är mutskandalen 2003. Vidare är det välkänt att nykteristerna i riksdagen är klart överrepresenterade och få – om någon – vågar säga emot dem i spritfrågor – då löper de ju risken att vara ”drogliberala”.

För Mattias Svensson var den första fyllan ganska sen, han gick med i Moderat Skolungdom av ideologiska skäl, inte för att ”festa”. Han serverade öl långt innan han själv började dricka och han skriver att han utvecklat en kärlek till berusningen och de drycker som ger den.

Opulens Global

Du har väl inte missat Opulens Global?

Svensson tar även upp vad han kallar för alkosexism: kvinnor bör helst inte dricka alls. En full kvinna blir stigmatiserad medan en mans ursäkt ”ursäkta men jag var full” godtas.

Ett intressant fenomen är så kallade spritspioner – båda statliga kontrollanter och ”frisinnade” nykterister som övervakar servering och förtäring på etablissemang som serverar alkohol. En annan absurditet är alla de regler som omgärdar alkoholutskänkning: till exempel att alkohol tidigare bara fick serveras där man kunde äta varm mat. Det är inte så länge sedan som sushi-restauranger kunde erhålla tillstånd för alkoholdrycker.

Boken ger oss mycket av intressant historia, till exempel hur brännvinet kom till Sverige: i början av 1600-talet när den svenska armén återkom från invasionen av Moskva 1610 hade de där lärt sig hur man gör brännvin. Präster och kockar blev krögare och tjänade bra med pengar. 1622 införde Gustav II Adolf den första rusdryckslagstiftningen.

Frågan för Svensson är om det faktum att mellan fem och tio procent av Sveriges vuxna befolkning är riskbrukare eller missbrukare av alkohol legitimerar den enorma uppsjö av regler som finns och det statliga monopolet på inköp och försäljning av rusdrycker. Alltså Systembolaget som är stängt alla helgdagar. Att alkohol för majoriteten av befolkningen är något för det mesta positivt och socialt ignoreras. Ett historiskt undantag är den gamle finansministern Gunnar Sträng (S) som trots hårt motstånd lyckades med att matbutiker fick sälja så kallat mellanöl (öl med max 4,5 volymprocent). Men vi är många som upplevt att det en dag på 1970-talet inte fanns längre i butikerna.

Summa summarum erbjuder Svenssons bok utmärkt och tankeväckande läsning oavsett var man står politiskt. Dessutom visar han att han inte är någon nyliberal propagandist, han är väl medveten om att socio-ekonomiska faktorer är viktiga, till exempel gentrifieringen av stadsområden. Vi får även lära oss en hel del som många yngre nog inte känner till: till exempel motboken, vem Ivan Bratt var, folkomröstningen om alkoholförbud 1922 med mera. En viktig poäng är att intentioner är en sak, en annan att konsekvenserna kan bli de motsatta.

Jag saknar dock en längre skildring av att drängar, daglönare och anställda fick ut brännvin och mindre i lön. Jag saknar även en diskussion om hur alkohol förhåller sig till andra sinnesförändrande droger, till exempel cannabis.

GÖRAN DAHL
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Litteratur

Sommar: Stjärnan

KORTPROSA. En lördag eftermiddag i september hittade Erik Skogh en samling absurd
0 0kr