Coronaomläsning: Tusen platåer

Litteratur
Gilles Deleuze och Félix Guattari. Collage: C Altgård / Opulens.

FILOSOFI. ”Ett verk som står vid gränsen till ett högt beläget skrämmande vackert öde landskap och låter oss ana något vilt schamanistiskt bortom den begreppsbyggande europeiska tanketraditionen. Opulens medarbetare återvänder till för dem betydelsefulla författarskap. Idag minns Jesper Nordström sitt möte med filosoferna Gilles Deleuzes och Félix Guattaris Tusen platåer. Skriv ”coronaomläsning” i sökrutan ovan för att hitta de andra delarna i serien.

 

Rhizom är ett koncept inom filosofi utvecklat av Gilles Deleuze och Félix Guattari. Konceptet tar sin utgångspunkt från det biologiska begreppet rhizom som betecknar vissa växters rotsystem. Dessa växter tenderar att vara svåra att utrota, då rotsystemet finns kvar även om växten tas bort. Systemet kan växa åt olika håll, medan en vanlig trädrot förgrenar sig i ändarna samt allt går tillbaka till stamroten. I överförd betydelse använder sig Deleuze och Guttari av begreppet som ett organiseringsmönster av människor, idéer och böcker. Tusen platåer (originaltitel på franska: Mille Plateaux), utgiven 1980, är ett exempel på en text som är rhizomatiskt upplagd enligt författarna. Internet har ansetts ha en rhizomatisk struktur. (Källa: Wikipedia.)

Innan vi ger oss in i den fascinerande högtidliga vinteröken som Gilles Deleuzes och Félix Guattaris författaskap (härefter benämnda D&G) utgör bör vi nog ställa oss ett slags metafråga: vad betyder det att betyda? Frågan är speciellt aktuell när det gäller deras tegelsten Tusen platåer som relativt sent översattes till svenska, med tanke på vilken kultstatus den uppbär. Med tanke på att den både kallats ”den mest viktiga och inflytelserika bok någonsin” och ”totally unintelligble gibberish” så bör man nog först och främst se att det är en bok i den typiska fenomenologiska, kontinentala tanketraditionen som landar som en främmande fågel i vårt analytiska filosofiska landskap där myllan lagts av kristalltorrt klara tänkare som Ingemar Hedenius och Torbjörn Tännsjö. Det associativa expansiva språk som D&G använder är inte ute efter att förklara och driva en tes, snarare att röra upp damm och öppna nya siktlinjer.

JESPER NORDSTRÖM

 

Jesper Nordström är kulturskribent med inriktning på litteratur och idéhistoria, med särskilt intresse för modern poesi och tysk prosa. Han har även gjort resereportage från Berlin och Köpenhamn med inriktning på arkitekturhistoria.

Det senaste från Litteratur