LYRIK. ”Om det här också ska ses som representativt för tiden vi lever i är det som om själva meningslösheten inte ens har något fast och rejält att ta spjärn mot.” Lis Lovén har läst Lina Rydén Reynols nya diktsamling med blandade känslor.
LYRIK. Lis Lovén har läst Emily Berrys ”Outtömd tid” och konstaterar att det är en svårgreppad diktsamling. Men också att vissa rader får det att lysa om poeten.
ROMAN. ”För den som letar efter verkligt utmanande och krävande läsning väntar här en omtumlande upplevelse.” Lis Lovén har läst Rachel Cusks aktuella roman ”Parad”.
POLITIK/FILOSOFI. I dag installeras Donald Trump som USA:s 47:e president. ”För närvarande återstår bara förfallets spektakel, det groteska skådespelet. Donald Trump är bara narren. Tragedin är vår egen,” skriver Jesper Nordström.
FLANÖR. Susanne Liljedahl, från Malmö, blåser liv i flanörstraditionen genom att besöka huvudstaden och som flanerande och reflekterande observatör spana efter modernismen. Vart tog den vägen? Försvann den med folkhemmet?
FÖRÄNDRING. Maria Johansson, som själv var med när det begav sig, har sett utställningen “När postmodernismen kom till stan”. Hon har blandade känslor och kritiserar bland annat avsaknaden av kvinnors röster i katalogtexten. Men det handlar också om drömmen om att förändra världen.
SATIRISK KONST. “Vänstern har skapat en frizon för kvinnoförtryck och religiös dogmatism, som gjort bland annat kampen mot hederskulturen svår”, skriver Ullmar Qvick apropå Opulens intervju med Carolina Falkholt och hennes feministiska konst.
LÅNGSAM PROSA. Han lämnade livet som kringflackande dramatiker för att skriva långsam prosa. I storverket “Septologin” fördjupar Nobelpristippade Jon Fosse synen på konsten, livet och Gud – utifrån människor som är ensamma men samtidigt bundna till varandra.
VILKS. Lika mycket som Nimis troligtvis kommer att leva vidare för alltid, hoppas jag nu på att Rondellhunden äntligen, precis som sin hårt prövade upphovsman, Lars Vilks, får vila i frid, skriver Ida Thunström.
