TRANSKVINNOR. “Att transkvinnor erkänns som kvinnor betyder inte att de nödvändigtvis har exakt samma rättigheter som vanliga kvinnor i alla sammanhang,” anser Jakob Sjölander.
ESSÄ. “Ingen av oss borde egentligen vara rädd för döden. Antingen lever vi vidare, vilket många hoppas på, eller så är det en evig sömn utan dröm, vilket inte är skrämmande” skriver Humanisternas förbundsordförande David Rönnegard.
KONVERSATIONSMODELL. “När vi utvecklar dessa teknologier, pressar vi verkligen för allmän intelligens, allmänna förmågor med hög tillförlitlighet” menar Mira Murati i utvecklingen av ChatGPT och dess potentiella påverkan i framtiden.
EXISTENTIELLT. Finns ingen gräns mellan människa och maskin? Får tron att AI-roboten kan få ett mänskligt medvetande fäste, vad är det då för speciellt med människan? Stellan Lindkvist djupdyker i den frågan i veckans helgessä.
FILOSOFI. Hans Boij har skapat ett antal formuleringar angående en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer, nämligen Ludwig Wittgenstein. Här i diktens form.
FÖRSTÅELSE. “Det finns en poesins filosofi,” skriver Gunnar Lundin. Och förklarar: “att genom bilder och analogier ge förståelse för företeelser och sammanhang.”
FILOSOFI. ”Våra politiska ledare verkar säkra på sin politik. En övertygelse som, när allt kommer omkring, framstår mer som en spegling av en världsåskådning och en riktning än av kunskap”, skriver Haris Agic.
JAPANSKT BEGREPP. Det finns svarta hål i vårt språk. Till exempel har vi ingen motsvarighet till det japanska amae. Gunnar Lundin har blivit nyfiken och läst Takeo Dois The Anatomy of Dependence från 1971 som nu kommit i pocket.