Språklådan: Kan brukstext ha litterärt värde?

Kultur

SPRÅKFRÅGA. Finns det brukstexter som senare genom åren omvärderats och numera anses ha litterärt värde? Idag är ju genrerna väldigt flytande och likaså uppfattningen om vad som kan kallas litteratur. Ta bara exemplet att dagböcker nu ges ut på förlag. /Staffan

 

För att ta ett överdrivet exempel, som inte likt dagböcker ens tangerar det litterära, räcker det med att studera texter från det härliga folkhemmets tid. En klassiker i floran av förnumstigt och präktiga instruktionsböcker som gavs ut på den tiden är ”Elektrisk matlagning. Utgiven av föreningen för elektricitetens rationella användning”.

I den finns ett verkligt praktexempel på präktig paternalism, där man minsann inte får vara för slösaktig. Detta trots att den moderna spisen med ström var ett led i strävandet efter modernisering, bekvämlighet, ja till och med lyx. Men nej då, det måste påpekas att det minsann inte ska slösas.

Det kan ju diskuteras om det är litterärt, men det är i alla fall en brukstext som nu ger oss en inblick i svunna tiders ideal och mentalitet.

Det är väl inte helt osannolikt heller att denna text ingår i den diskurs och det ideal som poeten Sonja Åkesson sedan utsatte för så dräpande kritik. En kritik som gick ut på att hela folkhemstanken och språkbruket som omgav det andades tristess och mördande präktighet.

JESPER NORDSTRÖM

Jesper Nordström är kulturskribent med inriktning på litteratur och idéhistoria, med särskilt intresse för modern poesi och tysk prosa. Han har även gjort resereportage från Berlin och Köpenhamn med inriktning på arkitekturhistoria.

Det senaste från Kultur

Slender

PROSA. I dag har vi nöjet att presentera en drömsk novell av