Omslagen på feelgoodböcker sågas: “Fula”
ESTETIKKRITIK. Omslag med blommor och bortvända kvinnoryggar är feelgoodlitteraturens kännetecken. Men den färgglada och mysiga stämningen funkar inte för alla.
I huvudet på Maria Johansson: “Dålig konst”
KONST. Maria Johansson bor och arbetar i Stockholm. Hon är utbildad på Konsthögskolan i Stockholm 1983-88. ”I huvudet på Maria Johansson” är ett återkommande inslag i Opulens. Den här målningen kommer med en hälsning till Timo Menke som citeras i pratbubblan. Maria finns även på Instagram.
Årets kulturtidskrift Aiolos ger plats åt djupdykning
TIDSKRIFTSPRIS. Efter tredje nomineringen blev tidskriften Aiolos utnämnd till Årets kulturtidskrift av FSK – Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter.
Uppvärdera filmkonstens visuella egenskaper
BILDSPRÅK. “Om våra svenska filmkritiker formar dagens och framtidens åskådare och deras värderingar kring film, så kommer vi att forma generationer som är filmanalfabeter”, skriver filmskaparen och filmvetaren Daniel Lopez Nelson.
Morgonstjärnan och problemet med Jostein
ESSÄ. Trots alla prövningar överlever moralen – om än rejält kantstött – hos majoriteten av karaktärerna i Karl Ove Knausgårds Morgonstjärnan (recenserad i Opulens 3/2 2021). Det berättarjag som rör sig på etikens allra tunnaste is övertygar dock inte. Varför är det så och är problemet en fråga om moral eller estetik? undrar Valle Wigers.
Estetik och innehåll är det väsentliga
PK-LITTERATUR. “Vad som i grunden betyder något är väl ändå hur vi berörs – intellektuellt och emotionellt”, skriver Carsten Palmer Schale och ställer sig skeptisk till att bedöma litteratur efter etiska måttstockar.
Bygg hus i alla former och med bred färgpalett
ARKITEKTUR. “Mångfalden får inte plats när den modernistiska arkitekturen är så totalt dominerande”, skriver Sofia Nerbrand.
Noterat: Kritik av den ranelidska estetiken
OFOKUSERAD BUFFÉ. Språk är arkitektur. Det är konstruktion och rum att vistas i. En text bjuder som bäst på nåden att vandra i en tyst klar korridor och låter oss ana sidodörrar och lönnrum att fantisera kring
Språklådan: Kan brukstext ha litterärt värde?
SPRÅKFRÅGA. Finns det brukstexter som senare genom åren omvärderats och numera anses ha litterärt värde? Idag är ju genrerna väldigt flytande och likaså uppfattningen om vad som kan kallas litteratur. Ta bara exemplet att dagböcker nu ges ut på förlag. /Staffan