SUBKULTUR. Med utgångspunkt i Netflix-dokumentären Behind the curve reflekterar Myra Åhbeck Öhrman över vad som lockar med subkulturer som försvarar galna teorier.
[DISPLAY_ULTIMATE_PLUS]
Det är svårt att veta om man ska beundra eller oroas av envisheten i korståget mot etablissemanget och vetenskapen som uppvisas av de ”flat earthers” som skildras i Netflix-dokumentären Behind the curve.
Snabb lektion: ”Flat earthers” är personer som tror att jorden är platt. Som byggt upp hela sin världsbild på att samhället ljuger om något så grundläggande — och därför egentligen kan tänkas ljuga om precis allt.
När en av de mest kända plattjordsförespråkarna, Jeran Campanella, av misstag bevisar att jorden är rund under ett av sina experiment samtidigt som kameran rullar, är hans enda kommentar att det är ”intressant”.
När två andra stora profiler inom rörelsen hånar en interaktiv Nasa-utställning för att den inte fungerar, zoomar kameran in på den startknapp de båda lyckats missa.
Trots att det vore lätt att i en och en halv timmes tid visa den här typen av klantigheter, blandat med uttalanden som motbevisar deras teorier, så har dokumentären valt en annan väg.
En mjukare, mer empatisk väg.
Regissören Daniel J Clark visar personerna bakom alla arga konspirationsfilmer på Youtube och den positiva rörelse denna subkultur blivit för dem.
Han visar hur människor som förkastar den etablerade synen på världen kan hitta värme och självförtroende i sitt eget sammanhang.
Inte minst visar han hur svårt det är att sluta försvara galna teorier och förlora sitt sammanhang, när man redan stött bort alla utanför det.
Det bestående budskapet blir till sist att det bästa vore om vi kunde få dessa människor att lägga sin tid, nyfikenhet och sitt engagemang på något som kunde göra samhället bättre, i stället för att attackera det.
På så sätt kan man se den som en allegori om delar av det svenska politiska landskapet.
Om processen det innebär att hånas för att man ifrågasatt något som är etablerad sanning, att känna sig sviken och vända sig till ett sammanhang där ens ifrågasättanden inte bara accepteras utan till och med hyllas.
Och om hur svårt det är att någonsin vända tillbaka, om man inser att man har fel.
myra.ahbeck.ohrman@opulens.se
