”Bröderna Andersson” är en lysande dokumentärfilm
DOKUMENTÄRFILM. ”Filmen är en lyhörd, initierad, närmast genialt berättad familjehistoria,” skriver Ingela Brovik som sett dokumentären ”Bröderna Andersson” i regi av Johanna Bernhardson.
Engagerande filmfestival i Båstad
FILMFESTIVAL. Ingela Brovik rapporterar från Lilla Filmfestivalen i Båstad och konstaterar att de stora frågorna tas om hand väl i det lilla formatet, med engagemang, passionerad kunskap och humor.
”Where Olive Trees Weep” skildrar det koloniala förtrycket
FILM. Anton Halldin har sett dokumentären ”Where Olive Trees Weep” som nu streamas online. Han konstaterar att det är en film som skildrar ”det koloniala förtryck som lett fram till händelserna den 7 oktober 2023 och Israels påföljande folkmordskrig i Gaza.”
Noterat: ”Den sista resan” ‒ en dokumentärfilm som gör succé
FILM. Filip och Fredrik, på Skåne-besök, står på biografen Royal, fullsatt med entusiastisk publik, och är fortfarande förvånade över att deras film, ”Den sista resan”, blivit en succé.
Filmfestivalen i Berlin speglar tidsandan
FILM. Filmfestivalen i Berlin är den största efter Cannes. Ingela Brovik rapporterar om nya sevärda filmer som tar upp samtidens stora frågor.
”Vintersaga” är ett pekoral
VINTERSAGA. ”Vi behöver inte fler nedlåtande filmporträtt av den ”lilla människan”. Sådana finns det tillräckligt av redan,” skriver Charlotte Wiberg om den Guldbaggenominerade filmen.
Starka filmer på Göteborgs filmfestival 2024
FILM. Tidigare denna månad har Ingela Brovik rapporterat i Opulens från Göteborgs filmfestival 2024. Här redogör Lena Torquato Lidén för sina filmupplevelser under årets festival.
Noterat: En film för alla med författardrömmar
FILM. ”Inte enröst ur eneld fångtransporterad mishe mishe till tauftauf tuestpatrick”… vad är det för mening egentligen? Som dessutom upprepas en… två… (jag orkar inte räkna) gånger av en man med elegant brittisk accent i en dokumentär av ett utrotningshotat slag.
Med kameran som verktyg för traumabehandling
DOKUMENTÄRFILM. Trots viss skepsis kapitulerar Charlotte Wiberg till slut inför två aktuella självbiografiska dokumentärfilmer. Det är filmer som handlar om sexuella övergrepp i det förflutna och där kameran blir ett verktyg för traumabehandling.