FRAMTIDSTRO. “Varför ser vi inte att pojkarna på Medborgarplatsen inte ger upp? Att de visar prov på ett mod få av oss har och en jävla anamma vi inte sett på länge?”, undrar Amra Bajric.
SOLFÖRMÖRKELSEN. “Och så kunde man, när timmen var inne, med glasbiten för ögat se hur solen blev allt mindre och skuggan tog över. Det var fascinerande och gav ett livslångt minne, från en ovanligt varm och vacker sommar, och ögonen klarade sig bra”, skriver Ivo Holmqvist.
POLITIK. “Orsaken till den ‘stora regression’ som världen nu genomgår är enligt bokens redaktör Heinrich Geiselberger de förändringar i synen på ekonomin och välfärdsstaten som ägde rum i slutet av 1970-talet”, skriver Jonas Elvander.
GLOBALISERING. Den brittiske journalisten David Goodhart delar i sin senaste bok The Road to Somewhere upp mänskligheten i två kategorier: ”anywheres”, de som trivs varsomhelst, och ”somewheres”, de som helst vill bo nära sin mor. ”Varsomhelstarna”, eller den globaliseringsvänliga övre medelklassen om man så vill, utgör en fjärdedel av befolkningen, medan ”någonstansarna” uppgår till hälften.…
Jag tror många tänkte samma sak när de såg rapporter om flaggviftarna på Medborgarplatsen som skanderade ”ut med packet”, ”inga afghaner på våra gator” och i något fall hoppades att de sittstrejkande skulle bli våldtagna.
DYSTOPI. När jag läste Margaret Atwoods roman The Handmaid’s tale första gången för 20 år sedan tyckte jag att den var fantastisk. Jag tyckte också, utan att fundera närmare på det, att den var science fiction.