Livet är ett maratonlopp med många kringelikrokar

Krönikor/Samhälle
Foto: Sowaaga

HÄLSA. ”Att nya hus och vägar ökar välståndet är uppenbart när man går genom fiskebyn. Tänk om en investering i bättre tarmflora hos befolkningen skulle framstå som lika viktigt”, skriver Sofia Nerbrand.

Indien är ett förunderligt land. Solen går upp när jag promenerar genom en fiskeby i Kerala, nära subkontinentens sydspets. För två år sedan, när jag var här senast, sprang hönsen fritt mellan plåtskjulen och kvinnorna lagade mat över öppen eld i plåtkärl. Nu är gatan asfalterad och någon har lagt rejäla stenblock som trottoar. Men den mest påtagliga förändringen är att många färgglada stenhus med utsmyckningar som slår svensk snickarglädje med hästlängder har byggts. Förvisso ser jag några barn som kissar ogenerat utomhus, men det är uppenbart att elspisar och vattenklosetter är på väg att bli var mans egendom.

Så här ser tillväxt ut i verkligheten.

Människor får det betydligt bättre i vardagen. Investeringarna som måste göras är förstås enorma i ett land där 60 procent av 1 300 miljoner invånare fortfarande gör sina behov utomhus. Många är fortfarande analfabeter. Men hundratals miljoner människor har lyfts ur extrem fattigdom i Indien och medellivslängden har ökat till 68 år.
Vid frukosten läser jag också i The Times of India att man kan köpa en ny mobiltelefon med artificiell intelligens och inom kort kommer alla järnvägsstationer, även i avlägsna områden, att ha wifi.

Det är fundamentalt att människor får basala materiella behov tillgodosedda för att må bra. Riktigt tak över huvudet och toaletter tar vi i Sverige för givet, eftersom vi har haft god tillväxt under de senaste 150 åren. Men alla svenskar står ändå inte högst upp på Maslows behovstrappa. Den psykiska ohälsan är utbredd i vårt samhälle. Stress, ångest, depression. Även övervikt är ett folkhälsoproblem. Många lider av så kallade välfärdssjukdomar: diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Nå, vi lägger gemensamt mycket stora resurser på avancerad vård och sofistikerade läkemedel för att komma till rätta med krämporna. Men borde vi inte fundera lite mer på hur vi ska undvika att bli allvarligt sjuka istället?

Jag befinner mig i Indien för att gå en ledarskapsutbildning och samtidigt ta hand om kropp och själ genom motion, massage och mat. Seminarier och workshops blandas med ayurvediska behandlingar, antiinflammatoriska födoämnen, yoga, meditation samt morgonpromenader genom regnskogen och fiskebyn. Syftet är att finna välmående och att uppnå sina mål, både på det professionella och privata planet.

Livet är ett maratonlopp med många kringelikrokar och utmaningar som vi behöver ha förmåga att hantera. God hälsa är avgörande för att lyckas.

Vetenskapsjournalisten och livskonstnären Maria Borelius kom ut med en ny bok häromdagen. I Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil (HarperCollins 2018) får läsaren följa med på en hisnande kunskapsresa om hur föda och träning påverkar våra kroppar. Maria Borelius har under de senaste fem åren lagt om sin egen livsstil och rest runt i världen för att träffa forskare, hälsocoacher och läkare för att lära mer. Tesen är att man kan äta sig frisk, eller åtminstone mycket friskare. Att sätta i sig fisk, bär, nötter, färgglada frukter och grönsaker och röra på sig varje dag kan bokstavligen göra underverk om man dessutom undviker cigaretter, alkohol och socker. Anledningen är att låggradig inflammation i kroppen minskar med denna livsstil.

Man får följa hennes intervjuer, genomgång av vetenskaplig litteratur och detektivarbete, blandat med hennes egna svårigheter och experimenterande för att själv följa de råd och rön som hon finner på vägen. Jag kan inte släppa hennes bok – psykiska problem och det metabola syndromet som många lider av i västvärlden skulle kunna försvinna om människor lade om sina levnadsvanor.

Men vanor är svåra att förändra. Inte desto mindre vore det klokt om fler gjorde ett ärligt försök. Vi skulle kunna spara mycket lidande och pengar.

Att nya hus och vägar ökar välståndet är uppenbart när man går genom fiskebyn. Tänk om en investering i bättre tarmflora hos befolkningen skulle framstå som lika viktigt. Tänk om vi skulle lära lite av de mångtusenåriga erfarenheterna som man samlat inom ayurvedan i Indien. Om att man måste få balans på många plan för att hålla tills man fyller hundrade år.

Hur vi bygger våra samhällen, men också hur vi underhåller våra kroppar, har stor betydelse för vårt välmående. Varje byggsten, varje tugga spelar roll. Och det går att bygga om och reparera hela tiden. Det är en förtröstansfull tanke.

SOFIA NERBRAND

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Sofia Nerbrand

Sofia Nerbrand är ordförande i tankesmedjan Bertil Ohlininstitutet och skriver regelbundet för en rad tidningar genom Liberala Nyhetsbyrån. Hon har tidigare varit chefredaktör för samhällsmagasinet Neo, som hon också grundade, redaktör på Axess samt ledarskribent i Sydsvenskan och DN.

Det senaste från Krönikor

Gå till Toppen