Kersti Vikström

En barnlek Barnet hoppade, klättrade, lekte och sprang. Det var piggt, hade ett smittade skratt och de röda kinderna blossade. Men sköterskornas index mellan längd och vikt gjorde utslag. Barnet var för tungt. Föräldrarna slutade med efterrätter, kex och bullar. Ketchup och saft försvann ur hyllorna. Standardmjölken byttes mot minimjölk.

Experimentet ”Hjälp mig att borsta håret på ryggen”, sa kvinnan och räckte mannen en borste. Han lät de styva stråna färdas från nacken och nedåt. Hon ryckte till som om det gjorde ont. ”Lustig pälsjacka ni har”, sa mannen artigt. ”Det är ingen jacka”, svarade kvinnan, ”jag blev utsatt för

Slutet Dödsorsaken stod utom tvivel, kvinnan hade dött av tristess. Frågan var istället om hennes död kunde betraktas som naturlig eller om ett brott begåtts. Mannen kallades till förhör och lyckades inte bevisa sin oskuld. Bevisföringen var dock svår. Domaren, en numera gråhårig herre och den som slutgiltigt friade mannen,

Stjärnan Mannen var astronom och ambitiös. Det fanns inga obekväma arbetstider för hans del. Sena nätter, helger – inget var heligt. Det gällde att vaska fram tid för observationer och beräkningar. Sakta men säkert byggde mannen upp sin forskarkarriär, publicerade sig i de rätta tidskrifterna och rekryterade omsorgsfullt unga, lovande