Stränga fröken Björklunds försökskaniner
PEDAGOGIK. Makten vill, med disciplin och straff som redskap, infoga viss sorts kunskap och utesluta annan, skriver Anna Jörgensdotter apropå Jan Björklunds förslag om ordningsbetyg.
Makten är någon annanstans
KOLLEKTIV FÖRMÅGA. Vår styrka är sammansatt av våra erfarenheter, intensiteten i vår livsvilja, vår kollektiva förmåga. Innerst inne vet den trasiga kroppen att den inte gått sönder av något vi gjort fel, skriver Anna Jörgensdotter.
Den blick vi behöver
SYNSÄTT. Den mänskliga verkligheten behöver vi vrida och vända på för att överleva, skriver Anna Jörgensdotter. Det handlar om olika slags synsätt och seenden, om makten i kunskap men också om att ifrågasätta de röster vi förknippar med makt.
Det vita skräckrummet
ÖVERGREPP. Det är ett övergrepp att — i samma rum som fascister — påstå att det är viktigt att debatten tas, att det är intressant att lyssna på andras åsikter, för det är bara en vit, fri kropp som kan uttala det, skriver Anna Jörgensdotter apropå att nazister bjöds in till en biblioteksafton.
Om cirkeln slutar snurra ser vi öppningen
BÖRJA OM. ”Vi skulle kunna bilda röda klubbar, som under Pariskommunen 1871. Kvinnor möttes och fick utrymme att hata systemet istället för sig själva. De ockuperade prästernas talarstolar och ropade: Världen har sönder oss. Nu måste vi ha sönder den. Vi måste börja om,” skriver Anna Jörgensdotter.
Den känslostyrda politiken
VÄNSTERN. Jag ville säga att vänsterrörelsen var den plats där vi skulle få lägga entreprenörskapet — och påhittade valmöjligheter — åt sidan, falla i varandras armar, och sen rasa ut mot världen. För vad händer i motsatsen? skriver och undrar Anna Jörgensdotter.
Kroppar i vinden eller hur vi fortsätter konstruera svin
FÖRÄNDRING. Patriarkatet måste dras upp med rötterna, inte bara ansas, skriver Anna Jörgensdotter i sin krönika. Hon menar också att det krävs organisation för att åstadkomma förändring.
Rasismens onda öga
TAGGTRÅDSSTÄNGSEL. ”Det är i rasistens och nationalistens blick som den andra förvandlas till någon som kan behandlas hur som helst” skriver Anna Jörgensdotter i sin krönika. Hon skriver också om taggtrådsstängsel som separerar.
Den tunna isen vi beträder
”Samma dag som farmor förlorade medvetandet blev jag attackerad av SD-anhängare när Jimmie Åkesson talade i Gävle.”
Det raseri och den sorg vi förtjänar att känna
SOLIDARITET. Möten handlar inte om identifikation så mycket som om att hitta de likheter i olikheterna – eller olikheterna i likheter – som gör det möjligt att spränga sorgen åt samma håll; mot system, normer och gränser som har ihjäl oss, skriver Anna Jörgensdotter.