Dela:

Bläddra per

Ingen poäng med kön i personnumret

Foto: Gerd Altmann

KÖNSPOLITIK. Personnumrets uppgift om kön saknar all relevans. Avskaffa det juridiska könet, skriver Tinahåkan Jönsson. 

Efter den statliga utredningen SOU 2017:92 om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner har debatten varit intensiv om samhällets behov av ett tredje kön. Så som lagen är skriven nu måste man för att få byta juridiskt kön vara ogift, över 18 år och svensk medborgare. Man måste dessutom ha genomgått en omfattande psykiatrisk utredning med slutligt beslut i Socialstyrelsens rättsliga råd.

Jag menar att debatten hamnar fel när en juridisk formalitet knyts till civilstånd, ålder och medborgarskap. Vad är ett kön och vad bygger vår identitet som man eller kvinna? Är det vår anatomi som skapar det kön som vi identifierar oss med, vilket en del debattörer verkar mena, eller sitter könsidentiteten i huvudet?

I själva verket finns det tre olika kön: det biologiska, det sociala och det mentala – det vill säga könsidentiteten.
Alla människor definierar sig som man eller kvinna, som både och eller som varken eller. Det sociala könet avser hur omgivningen uppfattar ens könstillhörighet utifrån röstklang, gester eller rörelsemönster.

Alla har sin en egen syn på manligt eller kvinnligt, samtidigt som det finns en kollektiv norm om vad manlighet respektive kvinnlighet innebär. Denna norm varierar mellan olika tider och kulturer. Till exempel ansågs det på 1700-talet manligt att gråta, i varje fall bland de högre klasserna. Förmågan att fälla ett par tårar vid rätt tillfälle var bevis på ett känsligt och utvecklat sinnelag som kvinnor saknade.

Enligt den rådande tvåkönsnormen styr det biologiska könet det juridiska. Ser man ut som pojke när man föds, blir man juridiskt sett registrerad som man. Men vare sig vi vill det eller ej föds det i Sverige varje år cirka tio–femton barn som läkarna har svårt att könsbestämma. Det kan bero på anatomin, kromosomerna och/eller hormonuppsättningen. I många fall upptäcks detta inte förrän senare i livet, till exempel när man försöker bli förälder. Enligt en del beräkningar är andra kromosomuppsättningar och/eller hormonuppsättningar lika vanliga som tvillingfödslar.

När vi föds tilldelas vi ett personnummer, där den näst sista siffran berättar för alla i omgivningen vilket juridiskt kön vi har och förväntas uppföra oss som. Detta ställer till det för transpersoner, som anser sig tillhöra det motsatta könet i förhållande till sitt biologiska eller juridiska kön. Vi utpekas som avvikande och annorlunda. Vi bryter mot normen för hur en man eller kvinna ska se ut eller bete sig, eftersom vår uppfattning om vårt kön inte stämmer överens med vårt personnummer.

Om vi ser på andra företeelser i samhället där problemen är likartade, är det märkligt att det finns en juridisk definition av just kön. Vi har ingen siffra i personnumret för etnicitet, religion eller ögonfärg. Kön är liksom etnicitet och tro flytande och utan tydliga gränser. Vad är det som gör det viktigt att i personnumret definiera just kön? Kan det hänga samman med att det tidigare var förbjudet att gifta sig med en person av samma kön? Om så är fallet saknar personnumrets uppgift om kön numera verklighetsförankring.

En del debattörer menar att det skulle bli svårt att mäta löneskillnader och annan ojämlikhet i samhället om vi avskaffade det juridiska könet. Samtidigt vet vi att andra företeelser i samhället går utmärkt bra att mäta utan juridiska markörer. Medierna redovisar till exempel olika uppgifter om första, andra och tredje generationens invandrare. Likadant med bilar: går man in på en reservdelsfirma och vill ha en reservdel till ens bil, frågar de efter ens registreringsnummer och man får rätt reservdel. Ingen frågar efter bilmodell, årsmodell eller färg. Om detta är möjligt med datakörningar, så förstår inte jag varför löneskillnader inte skulle gå att hålla reda på med samma metod.

Indelningen i ”vi och dom” är tydligen viktig för känslan av trygghet och förankring. Ibland står kategoriseringar i vägen för en sund samhällsutveckling. Ett exempel är när judar på 1930-talet måste ha ett stort J i passet för att passpolisen i Sverige lättare skulle kunna avvisa dem till Nazityskland. Historiskt har det också varit viktigt med det juridiska könet för att stifta lagar och ställa upp olika regler för män och kvinnor. Till exempel kan pensionsålder, rösträtt eller rätt till föräldraledighet knytas till juridiskt kön.

Jag kan inte förstå hur ett tredje kön skulle göra samhället bättre eller förenkla livet för någon. Därför menar jag: Avskaffa det juridiska könet. Sedan kan vi fritt definiera oss som kvinna eller man, svensk, katolik och allt annat – eller både och

TINAHÅKAN JÖNSSON

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *